Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 KUNG!.. TEATRARNE
»Hon inträdde vid teatern i en för henne särdeles lycklig
tid. Emilie Högqvist var borta sedan trenne år, den unga
skådespelerska, Aurora Strandberg, som upptagit arfvet efter
henne, hade nyss bortryckts af döden, och platsen stod tom
efter dem båda. Elise Jacobson intog den vid 19 års ålder,
och inom kort hade hon eröfrat publikens ynnest och vid sig
fästat de stora förhoppningar, som i så rikt mått skulle upp»
fyllas, till fromma för vår dramatiska konst. Hon förde med
sig till sin svåra, men ärofulla bestämmelse, det själfulla be»
hag, som är mera än bländande skönhet, därför att det finnes
kvar sedan skönheten flytt, den mångsidiga begåfning, som
gör kallelsen oemotståndlig och arbetet lätt, den okufliga energi,
som icke skyr några hinder och som vet att besegra dem alla.
Hennes talande blick, det mjuka behaget i hennes rörelser,
den smidiga fulltoniga klangen af hennes stämma, en stämma
mäktig af alla själslifvets olika affekter, från de mildaste, de
mest ömma, till de djupaste, de mest mättade af kraft och
passion, förlänade en egendomlig tjusning åt allt hvad hon
sade, gjorde, företog sig och utförde på scenen; det var något
af koncentrerad kraft, af egendomlig, karakteristisk originalitet
hos den unga skådespelerskan, som tydde på ett rikt inre lif,
en själfständig, öfver det vanligas trånga sfär upphöjd åskåd»
ning, och en förmåga af konstnärligt initiativ, som i allmänhet
icke är så vanlig hos den kvinnliga konstnären. Det var många
som förundrade sig öfver detta drag hos den ännu i sökandets
stadium stadda skådespelerskan, som i de ungdomliga älska»
rinnorna, de naiva små flickorna, icke hade användning för
de idéer, som jäste inom henne, och det var blott de mera
skarpsynta, som anade den utur denna jäsningsprocess snart
framträdande tragiska skådespelerskan, hvilken inom kort skulle
öfvergå till de kvinnliga hjältinnornas fullrustade framställa»
rinna.» (Frans Hedberg, »Svenska skådespelare».)
Den unga skådespelerskan Hck inom kort repertoarens mest
betydande roller inom ingenue» och älskarinnefacket. Från
älskarinnorna skedde snart öfvergången till karaktärsrollerna.
En stor seger var redan hennes första mer utpräglade uppgift
af detta slag, hennes Jane Eyre i Charlotte Birch»Pfeiffers be»
kanta sensationsdrama (första gången den 26 jan. 1854), som
förnämligast på grund af hennes öfverlägsna talang blef ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
