Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUEZ -KANALEN.
14
vattnet med stort besvär framskaffades med
liela karavaner af lastade kameler. Under
flerfaldiga motgångar ocli förnyade intriger från
i synnerhet Englands och Turkiets sida samt
i trots af alla de hinder, som af afundsjuka
eller politisk egennytta stäldes i vägen, kunde
arbetet, tack vare Lesseps’ och hans
ingeniö-xers outtröttliga ansträngningar, oafbrutet pågå,
tills kanalen den 17 November 1869 uppläts
för trafik. Hela kostnaden uppgick då till
389Vg millioner francs.
Hen nya vattenvägens hela längd från Port
Said vid Medelhafvet till Suez’ vid Röda
haf-vet utgör 163 kilometer; den är framdragen
genom gräfningar på en sammanlagd sträcka
af 122 kilometer och genom uppmuddring i
sjöar å en längd af 26 kilometer; på återstående
15 kilometer hafva inga arbeten erfordrats.
Hjupet är öfverallt 8 kilometer och
bottenbredden 22 kilometer, hvilket gör att två skepp
ondast på vissa utvidgade platser kunna gå i
bredd med livarandra. Bredden i vattenytan
är 60 kilometer i bergskärningar men eljest
100 kilometer. Från Port Said går kanalen
mellan uppkastade fördämningar på omkring
47 kilometers längd genom den grunda
Men-zaleh-sjön till Kantara (— »bryggan» vid
karavanvägen till Syrien) och fortsätter derifrån
3 kilometer genom låga sandkullar till Ballah
sjön, som genomgås till El Ferdane, der
kanalen inkommer i en djup sandbergskärning,
som fortsätter till Timsah sjön, 75 kilometer
från Port Said. Timsah sjön är omkring 4
kilometer bred och här, halfvägs mellan båda
hafven, har på en ringa arabbys forna plats
nppstått den lilla blomstrande staden Ismailia,
som är hufvudsätet för kanalkompaniets
tjenste-män i Egygten. Från denna, sjö går kanalen
genom höjderna vid Toussoum och Serapeum
på 18 kilometers längd till Bittersjöarnes stora
naturliga, förr intorkade bassäng, hvilken i
Mars 1869 fyldes af Medelliafvets vatten och
har i det närmaste tillräckligt djup öfverallt;
■den är 38 kilometer lång. Härifrån
genomgås det sista, 7x/2 kilometer långa stycket af
höjderna, trakten vid Chalouf, der kanalfåran
är utgräfd genom lera, sand och sten till sitt
aldra största djup, hvarefter slätten vidtager
ned till Röda hafvet på l1/2 kilometers
af-stånd från staden Suez.
Port Said har Suezkanalen att tacka för
sin tillkomst, ehuru kanalen å sin sida icke
kunde utföras, innan denna hamn blifvit an-
lagd. Denna anläggning blef således Lesseps’
första uppgift. Han kunde icke erhålla några
byggnadsmaterialier eller uppföra några
verkstäder, förrän han låtit gräfva en kanal genom
sandbanken mellan Medelhafvet och
Menzaleh-sjön samt dertill anlagt dockor, i hvilka större
skepp kunde ingå med sina laddningar.
Vidare måste en stor vågbrytare byggas för att
dels afhålla slammet från kanalen och dels
låta skepp med säkerhet inkomma till
kanalmynningen äfven i hårdt väder. Denna
vågbrytare, som består af två långa armar, af hvilka
den mindre utlöper till lx/2 kilometers längd
i hafvet och den andra bildar en lindrig båge
af 21/2 kilometers längd, har erhållits genom
att i hafvet sänka omkring 25,000 stenblock,
livartdera af omkring 20 tusen kilograms vigt;
stenarne måste i början liemtas från långt
håll men tillverkades sedan på stället genom
att stöpa sand och cement i trälårar, hvilka
derefter borttogos och lemnade massan att
torka och hårdna i fria luften. Murarmarne
omsluta den • yttre omkring 230 hektarer stora
hamnbassängen, som således är ett helt och
hållet koustgjordt verk och måste hållas klar
genom beständig muddring. Före 1859 stod
icke en enda hydda på den landremsa, der nu
Port Said uppväxt till en stad med 40,000
invånare, ett raskt framåtsträfvande Venedig,
hvars hamn vimlar af fartyg, tillhörande
verl-dens alla nationer.
Efter Said Paschas död år 1863 hotades hela
kanalföretaget med betänklig skada genom den
egyptiska regeringens beslut att för egen
räkning använda den mängd fellahs, hvilka genom
kontrakt blifvit lemnade till arbetets utförande.
Men Lesseps och de entreprenörer, som åtagit
sig kanalarbetet, firman Borel, Lavalley & C:o,
fälde ingalunda modet. För kontraktsbrottet
måste den egyptiska regeringen utbetala den
forut nämda stora skadeersättningssumman och
de egyptiske arbetare, som blefvo dragna från
arbetet, ersattes dels med andra lejda fellahs,
dels med maskiner i vidsträckt skala. En
stor mängd sandgräfnings- och muddermaskiner
af olika slag, hvilka drefvos med ånga och
af hvilka de största kostade mer än 300,000
sv. kronor, konstruerades enkom för ändamålet
af Lavalley. Slammet och gruset, som af
maskinerna uppliemtades, tömdes antingen i
pråmar, som bortfördes, eller leddes till
strandbank arne genom särskilda mekaniska
inrättningar, öfver långa jernbroar och med tillhjelp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
