Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocli sväfva i milliarders milliarder osynliga
omkring öfverallt i luften. Hvarje minsta
vindflägt, hvarje steg, som vi taga, och hvarje
rörelse, som vi göra i våra boningsrum eller
ute på vägar och stigar, upphvirflar från den
torra marken en myckenhet bakterier af alla
slag i de oss omgifvande luftvågorna. Vi
skulle bokstafligen gå mot döden, hvart vi
gå, om alla dessa bakterier vore giftiga
sjukdomsfrön.
Så är dock icke förhållandet. Det finnes
bakterier, hvilka såsom sporer (frön) eller fullt
utvecklade individer förekomma eller
åtminstone kunna förekomma när som helst hvar
som helst, och till dem höra de, som
föranleda liflösa organiska ämnens förruttning.
Det är.genom sådanas närvaro och hastiga
förökning som födoämnen om sommaren börja
skämmas, som öl och maltdrycker surna
o. s. v. Flera, sannolikt de flesta af dessa
växtorganismer, äro för menniskan alldeles
oskadliga; deremot kunna andra föranleda
sjukdomar, om de inkomma i kroppen i
tillräcklig mängd och finna tjenliga platser för
sin utveckling samt vilkoren i öfrigt
gyn-samma härför. Dylika sjukdomsalstrares
sporer kunna till och med finnas’ tillstädes hos
jemförelsevis alldeles friska menniskor och blott
vänta på de tjenliga vilkoren för sin fulla
utveckling.
Motsatsen till dessa allestädes och alltid
närvarande bakterier äro de egentliga
sjukdomsfrön, som blott förekomma på vissa
trakter och vid vissa tillfällen. Dessa
sjukdoms-alstrande bakterier äro de s. k. endemiska
och epidemiska smittämnena (miasmer och
kon-tagier). Koleran har, så vidt historien
der-om vet något, aldrig uppstått annorstädes än
i Ostindien, ehuru den ofta, då smittämnet
öfverflyttats, epidemiskt hemsökt andra land,
ja nära nog hela jorden. Kopporna,
mess-lingen, skarlakansfebern uppkomma aldrig på
något ställe, om icke deras smittämnen
införts och träffat mottagliga personer.
Ty ehuru dessa och dylika sjukdomar
endast utbreda sig från en ort till en annan
derigenom att smittämnena öfverflyttas, så är
det dock icke sagdt, att hvarje förflyttadt
smittämne finner omständigheterna sådana på
den nya orten, att detsamma der kan trifvas
och föröka sig. Hvarje utströdt frökorn
fordrar för sin utveckling de for detsamma
passande vilkoren: tjenlig jordmån och tjenliga
väderleksförhållanden, och på samma sätt
kunna de epidemiska sjukdomarnes utveckling
hindras af många omständigheter men främjas
af andra.
Såsom gynsamma omständigheter för
smittämnens utveckling till sjukdomar verka
isynnerhet öfverbefolkning eller många menniskors
hopande inom trånga utrymmen, orenlighet
och hopning af förruttnelseämnen, hvai-jemte
äfven lokala förhållanden, såsom högt eller
lågt läge, markens beskaffenhet.,
väderleksförhållanden, grundvattuéts förhållande härvid öfva
sitt inflytande. Dessa lijelpmedel må dock
icke tillräknas allt för stor betydelse, ty
der-inga smittämnen finnas, der kunna ej heller
farsoter under några omständigheter uppkomma.
Och dessa smittämnen kunna blott importeras
genom smittade personer eller genom
klädesplagg och andra saker, vid hvilka de fäst sig.
Detta är så visst, att farsotsfria orter
kunna med fullkomlig säkerhet skyddas mot
smitta genom afspärrning eller genom
förebyggandet af smittämnens import.
Svårigheten består endast i åvägabringandet af en
ändamålsenlig afspärrning; de åtgärder, som
härför vanligen vidtagas, äro alltid mer och
mindre ofullständiga, men de hafva icke desto
mindre visat sin stora nytta. Pesten, som
under föregående århundraden så ofta såsom
mord-engel öfvergått hela Europa, har bannlysts
derifrån hufvudsakligen i följd af allt
strängare spärrningsåtgärder. Vid den svarta
pestens uppträdande för några år sedan i
Astrakhan inskränktes farsoten genom afspärrning,
huru otillfredsställande än denna var, inom
ett helt litet område. Allt detta och andra
erfarenheter visa uppenbart, att smittämnen
icke, såsom man förr trodde, kunna med
vin-darne spridas öfver vida sträckor af både land
och haf. Genom luften kan smitta spridas
endast på helt korta afstånd.
Från luften hotar emellertid alltid den
största faran för smittämnenas invandring i
kroppen, då sådana finnas för handen i den
närmaste omgifningen. Yi måste hvarje
ögonblick inandas luften och hvad den för med
sig. En ansigtsmask, i hvilken smittämnena
före inandningen dödades genom verksamma
antiseptiska medel, vore säkerligen det bästa
skyddet mot sjukdom under allmänna
farsots-tider.
Det vore naturligtvis en stor välgerning
om medel kunde påfinnas, som dödade eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
