Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ferna) utbildades redan tidigt för
beqvämlig-hetens skull den liieratiska eller presterliga
skriften, hvari tecknen förkortades, så att de
äro mycket svåra att igenkänna, ocb äfven
denna skrift är både figurativ, symbolisk ocli
fonetisk. De demotiska eller folkliga
skrifttecknen utvecklades slutligen genom ytterligare
förkortning, af den hieratiska skriften; de
figurativa tecknen äro här nästan alldeles
försvunna och det hela har öfvergått till en tung
och klumpigt löpande handskrift, hvars
uttyd-ning tagit många lärda mäns samlade krafter
i anspråk.
Efter alla ansträngningar har
teckentolk-ningskonsten emellertid nu lyckligen kommit
så långt, att huru många fornegyptiska
urkunder än må anträffas, någon svårighet icke
torde möta att med temlig ofelbarhet
öfver-sätta sådana skriftstycken på lefvande
tungomål.
Växtodlingens under.
\Ti äro vana att liemta våra lärdomar från
* naturen och se upp till henne och hennes
verk såsom någonting
högt öfver våra
krafter stående, som icke
genom någon konst
kan förbättras.
Vi betrakta
liljorna på marken med
rätta såsom urbilder
af enkel, okonstlad
skönhet och vi kunna
genom försök
öfver-tyga oss, att det
finaste mönsterverk af
menniskohand, lagdt
under mikroskopet
vid sidan med
liknande bildningar,
tagna från naturens
verkstad, ter
sigjem-förelsevis groft och
otympligt. Det
gäller derföre såsom
allmän -lag, gillad
genom det tysta
samtycket, att vi måste
vända våra studier
till naturen, om vi
önska i någon väg
utmärka oss, och att
vi icke behöfva söka
förbättra det, som
af naturens herre
blifvit så godhetsrikt framstäldt för våra ögon.,
Men liksom alla andra lagar har äfven
denna sina undantag. En liten eftertanke
Odlade oeh vilda körsbär.
skall visa att, huru obetydlig än menniskan
är i jemförelse med verldsbyggnadens
fulländning, så eger hon
ändock förmågan att
i viss mån förbättra
naturens alster eller
åtminstone göra dem
mera lämpliga för
sina behof och
tycken. Om vi vända
oss till växtriket, så
veta vi, att våra
sä-desarter, våra
trädfrukter och bärr
många
prydnadsväxter och alla köks- och
kryddväxter genom
odling småningom
upparbetats från
ursprungliga, helt
oansenliga former.
Huru mångtaliga
äro ej de skiftande
skepnader, i hvilka
trädgårdsrosor,
pen-seer, dahlier,
tulpaner etc. blifvit
genom menniskans
hjelp omklädda?
Genom hybridisering
eller befruktning
mellan skilda men
hvarandra närstående
arter hafva
ombildnin-garne hos flera växtslag (fuchsier, pelargonier
m. fl.) gått så långt, att alldeles nya växtformer
uppkommit. Våra sädesarter äro icke annat än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
