Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man kan fråga, hvarföre icke alla speglar,
tillverkade på det beskrifna sättet, blifva
»trollspeglar». Svaret blir då, att sannolikt icke alla
speglarne vid bearbetningen med »megebo»
påverkas så lika som nödigt är för att
påföljden skall blifva densamma.
Den lysande afteckningen af uppböjda
bilder tvärs igenom en ogenomskinlig kropp
saknar icke sitt stora intresse och skulle kunna
få. mången rätt sällsam tillämpning. Alla
mycket hårda och mycket elastiska ämnen egna
sig till liknande optiska experiment.
Hvar-helst vid polering ett motstånd uppträdt, der
är också den polerade ytans plan brutet och
ljusets reflektion ändrad. Det kan hädanefter
icke blifva någon svårighet att tillverka
glasspeglar, som reflektera bilder, utan att någon
motsvarande synlig teckning finnes på
spegelytan. G-enom att på blanka metallytor inrista
figurer och sedan bortslipa dem kan man
åstadkomma ungefär samma verkan som genom
trollspegeln; likaså om man pressar dem med
stämplar och sedan slipar dem jemna och
polerar dem. Man förstår nu också, livarföre
gamla utslitna mynt, hvilkas prägel är
alldeles utplånad, kunna igenkännas, om man i
mörkret glödgar sådana mynt på ett
metallbleck, en konst, som af många myntsamlare
länge utöfvats.
Den hithörande af bildningen (sid. 53—54)
visar det experiment med en trollspegel, hvilket
anstäldes vid ett föredrag af professorerne
Avr-ton och Perry för ett par år sedan inför The
royal §ociety i London.
Elektriska forts
TTistorien om elektricitetens nyaste
använd–*-^ning såsom motorisk kraft sammanhänger
helt och hållet med de magnet-elektriska
maskinernas historia, livilken i sin ordning visar
tillbaka till det sedan 1830-talet genom
Faradays upptäckter bekanta förhållandet, att en
isolerad metallisk trådledning, lindad kring
vanligt jern, gör detsamma magnetiskt, så
länge en elektrisk ström genomgår
trådledningen, samt att magnetismens förstärkande eller
försvagande hos en magnet framkallar nästan
ögonblickligt försvinnande elektriska strömmar
(induktionsströmmar) i en deromkring lindad
isolerad metalltrådledning. Har man en
vanlig hästskomagnet af stål med ett s. k.
ankare af mjukt jern, hvilket senare omspunnits
med isolerad koppartråd, så kan man geuom
att låta ankaret rotera framför magnetpolerna
stegra och minska dessas magnetiska kraft.
Dessa vexlingar framkalla i trådkvarfven s. k.
induktionsströmmar, hastigt uppkommande och
försvinnande samt efterföljande hvarandra i
vexlande rigtningar. Genom en särskild
inrättning, en s. k. strömvändare, kunna dessa
strömmar rigtas åt samma håll, och ju
hastigate ankaret roterar, desto starkare och
mera sammanhängande blifva strömmarne.
De magnet-elektriska kraftmaskiner, som
på grund af dessa upptäckter konstruerades,
kaffningsmedel.
visade sig dock icke praktiskt tillfredsställande,
och det är egentligen först den af Siemens
och Wheatstone år 1867 påfunna s. k.
dy-namo-elektriska principen, som banat vägen
för alla de vigtigaste framstegen på den
elektriska drifkraftens moderna område I
dy-namo-maskinerna är stålmagneten utbytt mot
stänger af vanligt jern, omspunna med isolerad
metalltråd. Det roterande ankarets
trådlind-ningar leda induktionsströmmarne in i
metall-skifvor, som utgå från rotationsaxeln, kvarifrån
åter en släpkfcntakt leder till trådlindningen
kring jern stängerna, livilka derföre omkretsas
af strömmarne, innan dessa utgå i den yttre
ledningen. Jernstängerna måste ursprungligen
vara svagt magnetiska, hvilket alltid är fallet,
om de någon gång förut varit magnetiserade;
i annat fall kan den svaga magnetism, som
behöfves för att inleda maskinens verksamhet,
lätt bibringas dem på ett eller annat sätt
(genom magnet eller galvanisk stapel o. s. v.).
De induktionsströmmar, som denna svaga
magnetism förmår framkalla hos det roterande
ankarets trådlindningar, gå genom kontakten in
i trådlindningarne kring jernstängerna och
förstärka jernets magnetism. Härigenom blifva
de inducerade elektriska strömmarne åter i
sin ordning förstärkta, för att ytterligare stärka
magnetismen, och dessa ömsesidiga verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
