Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och återverkningar pågå oupphörligt, tills
magnetismen hos jernstängerna nått den höjd, som
svarar mot deras magnetiska kapacitet. Den
mekaniska kraft, som användes för att sätta
magnetankaret eller »armaturen» i rotation,
blifver på detta sätt, under magnetismens
inflytelse, det verkande upphofvet till elektriska
strömmar, livilkas styrka kan uppdrifvas till
on grad, som knapt anades, så länge
stålmag-neter begagnades såsom induktorer, eller som
åtminstone då icke kunde frambringas utan
måhända genom maskiner så stora och dyra,
att de måste blifva alldeles opraktiska.
törer liafva redan täflat att framställa
maskiner på olika sätt anordnade för hvarjehanda
ändamål.
Dynamo-maskinernas användning för
åstadkommandet af mekanisk drifkraft grundar sig
på den omständigheten, att alla dylika
maskiner, medelst hvilka mekaniskt arbete
omsättes till oafbrutna elektriska strömmar, kunna
»omvändas». I stället för att låta
ringarmaturen rotera och dymedelst frambringa den
elektriska strömmen, kan man från ett
gal-vaniskt batteri insläppa en ström i maskinen,
hvars armatur derigenom försättes i roterande
Grammes dynamo-maskin.
Pacinottis redan år 1863 offentliggjorda
samt sedermera af Gramme adopterade och
på dynamo-maskinerna tillämpade idé att göra
ankaret ringformigt — »ringarmaturen» —
blef efter förenämda framsteg den
betydelsefulla vändpunkt i raden af hithörande upp
finningar, hvarigenom dessa maskiner kunde
allt mera förbättras och slutligen bringas till
den höjd af fulländning de för närvarande
intaga. Den första dynamo-elektriska maskinen
med ringarmatur utfördes af Gramme år 1871
och sedan den tiden hafva dessa kraftmaskiner
vunnit en användbarhet, som med förvånande
hastighet tilltager. Siemens, Brusli,
Cromp-ton, Edison, Schuckert, Fein m. fl. konstruk-
rörelse. Detsamma blir äfven förhållandet,
om man har två maskiner och drifver den
ena medelst mekanisk kraft samt leder
strömmen till den andra, hvars armatur då kommer
i gång i motsatt rigtning. En sådan dubbel
effektförvandling försiggår naturligtvis icke utan
kraftförlust, och man torde vid
»öfverdrag-ningen» icke kunna påräkna större del än
25—35 procent af den ursprungliga kraften
såsom behållen »nyttig effekt». Men denna
förlust, som för öfrigt antagligen kan
inskränkas genom ändamålsenliga anordningar, kar
icke mycken betydelse, då tillgång finnes på
billig mekanisk kraft, exempelvis från
vattenfall, som sålunda kan öfverforas från plats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
