Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fann sig en närsynt och blyg ung dam, så
inbegripen i någon sömnad, att han blott såg
benan, i hennes vackra hår. När han gått,
frågade hon sin tant, hvem den främmande var
och hvem han liknade. Hon hade icke vågat
se på honom och ehuru det icke var sannolikt,
att hon vidare skulle få se honom, visste hon
att det ändock skulle ske och fruktade att han
skulle komma tillbaka, ty sade hon: jag
tycker ej om honom och han skall bli min man.
»De två ha varit gifta redan i tjugu år»,
anmärker vår sagesman »och vår enskilda
öfver-tygelse är på goda grunder den, att hon tyckt
mycket om honom och tycker mycket om
honom än i dag.»
Det var ett försök att beherska dylika
hemlighetsfulla sympatier mellan könen, som
gaf upphofvet till den vidskepliga tron på en
skyddande förmåga hos amuletter,
kärleksdrycker o. d. Att en sympatetisk hänförelse kan
efter behag meddelas från en person till en
annan med tillhjelp af vissa föremål, är en
mycket gammal åsigt, som bibehållit sig in i
vår egen tid. I Italien, Spanien, och
Portugal lefver ännu tron på denna trollmagt.
Plato manade i forntiden de gifta männen att
skydda sina husfruar för dylika hemliga
fienders inflytande. Yirgilius omnämner dem så-
som verkliga trollmedel och de tolf taflornas
lag straffade med döden hvar och en, som
brukade sådana förföringskonster. När
Mar-cus Antonius’ brud blef förälskad i en
skådespelare, antogs det att hon kommit under
inflytandet af ett tjusningsmedel, och för att
motverka detta befaldes hon intaga en dryck,
uppblandad med skådespelarens blod. Petrarca
påstår att Carl den store tvangs att älska en
vacker qvinna, som hade det tjusningsmedel,
livilket böjde kejsaren under hennes vilja, gömdt
under sin tunga, der det någon tid efter
hennes död påträffades. Dess borttagande
upplöste det tvungna föreningsbandet, och först
derefter kunde den store konungen skiljas från
förtjuserskans balsamerade och rikt utstyrda
lik. Men från den tiden betraktade Carl den
store med största förfäran allt, som kunde
påminna om den älskade.
De underbara kärleksdrycker, genom hvilka
allehanda onaturliga sympatier åstadkommos,
voro sammansatta af högst egendomliga
beståndsdelar : alrunrötter, dödas kläder, ett
hårstrå ryckt ur en vargsvans, ett svalhjerta och
ett dufhjerta pulveriserade, åsnehjernor,
ormtungor och en mängd andra saker, deribland
nålafskrap och stulet hår. Från det sublima
till det löjliga är steget blott ett.
Telefonen.
T\en första fullt praktiska uppfinningen i
elek-U trisk telefoni eller konsten att på länga
afstånd samtala medelst elektriska strömmar
gjordes, som bekant torde vara, år 1876 af
Oraham Bell. Bland det nittonde århundradets
märkligaste vetenskapliga upptäckter eger
ingen ett mera allmänt intresse än den lilla
enkla elektro-magnetiska tal- och hörmaskin,
som efter honom är känd under namnet
Bell-telefon. En af tidens berömdaste
vetenskapsmän, W. Thomson, kallade densamma »undret
bland under».
Om ett vid en magnetpol fästadt
jern-stycke icke allt för långt aflägsnas från
mag-neten, så försvagas dennas magnetism i samma
mån som afståndet tilltager, hvaremot
densamma förstärkes i den mån som jernstycket
åter närmas intill magnetpolen. Men hvarje
dylik ändring af magnetismens styrka
framkallar hos en med oledande ämne
öfverspun-nen metalltråd, lindad omkring magneten, en
ögonblicklig elektrisk induktionsström, som
genom trådlindningens lämpliga förlängning kan
föras lång väg. Om jernstycket utgöres af ett
litet ytterst tunnt jernbleck, som lätt försättes
i dallring genom luftens ljudvågor, uppkommer
i trådledningen en hel följd af vexlande
ögonblickliga induktionsströmmar eller, om man
heldre vill, en enda s. k. »undulatorisk»
induktionsström, hvars strömstyrka skiftar på
ett sätt, som förmår härma de muntliga
talljudens finaste skiftningar. Lindar man någon
liten del af denna ströms trådledning kring
en annan magnet, uppkomma fullkomligt
motsvarande skiftningar i styrkan hos dess
magnetism, hvilka i sin ordning kunna tillgodo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
