- Project Runeberg -  Undrens verld. Illustrerad framställning af underbara företeelser och förhållanden i naturen och menniskoverlden /
113-114

(1884) [MARC] Author: Karl Fredrik Kruhs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dessa religiösa vanvettingar blefvo
slutligen så illa anskrifna hos så yäl statens som
kyrkans magthafvande, att de fördömdes och
förföljdes. De försvunno så småningom i
början på 1400-talet. I Sangerhausen uppbrändes
t. ex. år 1414 på en gång 91 flagellanter,
hvil-kas ledare var en Conrad Schmidt. Det vill
dock synas, som skulle flagellanter ännu
finnas i vissa trakter af Italien, hvarest ånyo
försök måst göras för att undertrycka dem.

Under flagellantismens blomstringstid blef
denna märkvärdiga själsmedicin en modesak,
som innästlade sig i samhällets alla läger från
konungaborgen och ned till hyddan. Ludvig
IX af Frankrike var så betagen i gisslingen,
att han nästan alltid bar på sig en
elfenbens-dosa med inneliggande fem små jernkedjor,

med hvilka hans andliga rådgifvare på
befallning ofta strängeligen pryglade den kungliga
ryggen; och det hörde till goda tonen inom
det franska hofvet att anse presenter af
dylika elfenbensdosor såsom synnerliga prof af
kunglig bevågenhet. Långt efter sedan
galenskapen upphört att rasa epidemiskt, användes
gisslingen vid ett och annat tillfälle såsom
högtidligare tillrättavisningsmedel eller
förlustelse. Konung Henrik III af Frankrike
brukade roa sig på sina gunstlingars bekostnad
genom att låta dem, klädda i hvita kläder,
uppträda i procession för att piskas med spön.

Men så började menniskorna tro, att
gisslingen var skadlig för ögonen, och
tuktomed-let öfvergick merändels till den oheligare
formen af stutning med björkris.

Jordrullningen.

"VTaterien är trög säga de, som lärt känna
henne. Hon kan icke röra sig af sig sjelf
och när hon en gång försatts i rörelse, så rör
hon sig oupphörligt på samma sätt och i samma
rigtning, så vida ingen främmande materia
hindrar eller alldeles upphäfver rörelsen. Ett
kretsande svänghjul fortfar att kretsa, ända
tills gnidningen mot luften och lagergångarne
hejdat farten så mycket, att rörelsen slutligen
måste stanna. En pisksnurra, som i upprätt
ställning kommit i rörelse, bibehåller både
ställningen och farten, tills luftens och
golf-vets motstånd upphäfver den senare, då äfven
snurran faller i följd af tyngdkraften, hvilken
under rörelsen motverkas af snurrans
rörelsekraft. Samma medel att motverka
tyngdkraften tillgodogör sig hvar och en, som åker på
tvåhjulig velociped.

Under sitt årliga omlopp kring solen
rullar jorden, såsom geografien lärt oss, hvarje
dygn ett hvarf kring sin axel, och denna axel
bibehåller derunder oupphörligt sitt läge nästan
alldeles oförändradt. Detta är en förträfflig
sak, bland annat derföre*, att man kan göra
jordrullningen synlig för blotta ögat.

En pendel, som är upphängd så fritt, att
den kan svänga i hvilken rigtning som helst,
svänger alltid, till följd af materiens tröghet,
i ett enda plan, nemligen det hvari rörelsen

börjat. Om man således i toppen på en lagom
böjd stötta, fästad t. ex. vid en pianostol,
upphänger i full frihet en pendel, som sätte»
i rörelse, och om man lägger märke till
rigtnin-gen, hvari pendeln svänger, skall man finna,
att man kan vrida stolen försigtigt
rundtom-kring utan att pendelns svängningsplan
der-igenom förändras. Man kan tydligt se stolen»
kretsgång, om man belagt sitsen med t. ex. ett
papper med en graderad cirkel på, emedan
pendeln då oupphörligt pekar åt olika gradtal.

Hade man en pendelkula, som vore tung
och stor nog för att svänga en hel dag, och
kunde man hänga henne midt öfver ena
jordpolen, skulle den pendeln efterhand svänga
kring hela jordomkretsen och sålunda göra
jordrullningen verkligen synlig. Vi kunna väl
icke åtkomma någondera jordpolen, och att få
en fritt upphängd pendel att svänga i 24
timmar, är nästan omöjligt. Foucault, den förste
som fäste uppmärksamheten på pendelns
lämplighet såsom medel att förtydliga
jordrullningen, ansåg dessa svårigheter dock icke ega
synnerlig betydelse. I en källare i sin
mo<-ders hus i Paris utförde han för första gången
år 1851 det beryktade pendelexperiment, som
sedermera inför nyfikna massor af åskådare
upprepades i Panthéon i Paris och kanske i
sin mest imposanta form utfördes i Maj 1851

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/khundverld/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free