Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medlemmar samfäldt utgöra svampens lefvande
gelé, som med förenade krafter uppbygger
svampen till det allmännas bästa.
Sedd från utsidan företer en lefvande
svampkoloni just inga synnerliga tecken till
verksamt lif. Man kan rifva den i små bitar, utan
att den röjer ringaste tecken till känsla. Men
om vi strö några färgsmulor i det vatten, hvari
en »svamp» lefver, skola vi snart se att
koloniens otaliga vägar icke äro så stilla och
liflösa som vi trodde. Yi skola se att
vattenströmmar oupphörligt indragas i svampen och
åter utgå derifrån, och om vi noga se efter,
skola vi finna, att strömmarne ingå genom små
öppningar, »porer», och utkomma genom större
portar, »oscula». Flera svampar hafva blott
H en enda sådan utloppsport och till dem höra
Venus-w £ blomkorgsvampen och »pokalsvamparne». Det är
alldeles likgiltigt för svampen, om det omgifvande vattnet
är stilla eller i rörelse, ty vattenströmmar genomtränga
oafbrutet i begge fallen dess massa på samma sätt. Om
vi ihågkomma, att svampens invändiga gångar äro
kantade med lefvande individer och att dessa svampkolonien»
medlemmar behöfva föda för att kunna lefva, så hafva
vi icke svårt att inse, hvarföre vattenströmmarne göra
sitt kretslopp genom svampen. Med vattnet följer
födan under form af allehanda småsaker, som här och
der fastna vid de gelélika kroppsdelarne och af dem
insugas, derest de kunna upplösas i deras slemmiga
vätska, under det de i vidrigt fall få passera oantastade. Men
vi veta derföre icke, huru kretsloppet kommer till stånd.
För att få något begrepp härom, måste vi göra närmare
bekantskap med svampbyggnadens inre. I en vanlig
syamp se vi de inre gångarne här och der besatta med
små grupper af de förut omnämda med flimmerhår
försedda djurindividerna. Om vi tänka oss en sådan gång
med ;’ (en halfmånformig fördjupning vid livardera sidan
och dertill föreställa oss fördjupningens sidor
beklädda med små lefvande flasklika kroppar, alla
försedda med en pisksnärtlik tråd i ändan, så
hafva vi något så när tydligt framstält för oss bilden
af en af de s. k. »ciliekamrar», som befinna sig
djupt inbäddade inne i svampens stomme. Det
är genom, rörelsen hos trådarne eller
flimmer-håren, hvilka göra samma nytta som en hel
massa sopande qvastar, som vattenströmmarne
föras in i svampens kanaler och ut igen genom
portarne. Denna märkvärdiga anordning visar
att arbetet äfven i svampkolonierna är fördeladt
på olika händer för olika ändamål, enligt regeln att »allt går väl, ehvad oss möter, när hvar och
en sin syssla sköter». Ciliekamrarnes flaskceller äro de hjon, som ombestyra mathemtningen.
Hux-ley jemför en »svamp» med en undervattenstad, hvars befolkning är uppstäld längs gator och
vägar på sådant sätt, att hvarje person utan svårighet kan skaffa sig föda från det förbiflytande vattnet.
Svampfiske i Levanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
