Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vederfares historierna om den stora
hafs-ormen.
Vi anföra till sist de trenne slutsatser,
som i förevarande ämne uttalats af den
bekante zoologen A. Wilson. För det första
måste det medgifvas, att många
hafsormshi-storier visa sig fullt trovärdiga, då deras
sanning pröfvas enligt de vanliga lagarne,
framfor allt emedan hvarje fullgiltigt skäl saknas
för antagandet, att berättarne velat uppsåtligl
vilseleda. För det andra kunna vi lemna ur
räkningen alla de skildringar, som bevisligen
äro svikliga eller förorsakade vare sig af lif-
lösa föremål eller af bekanta djurfarmer i
ovanligare ställningar, och ändock få en återstod
af sanning, som endast kan förklaras genom
antagandet att vissa för vetenskapen ännu
okända, ofantliga hafsvidunder i verkligheten
existera. För det tredje böra vi märka, att.
tillvaron af dylika odjur är ett med
vetenskapens anda och forskningens resultat i alla
förenligt faktum, som vi lättast förstå, då vi
erinra oss, huru många fall af kroppsdelars
tillfälliga utveckling till jettestorlek hos
hafs-djurens grupper redan blifvit bekanta för
natur-kännaren.
Vigtkuriositeter.
V7igt är étt underligt begrepp. Ett pund
* fläsk, uppvägdt samvetsgrant nere vid
hafs-ytan i en hökarbod på vanlig, justerad
vågskål, väger icke ett pund, om man tager det
med sig upp på ett berg och der väger det
på en rigtigt visande fjäder våg. Fläsket har
genom transporten förlorat i vigt, ehuru det
icke förlorat den ringaste del af sin massa.
Om man på ett ögonblick kunde flytta
samma pund fläsk omkring 6,365 kilometer
ofvanom jordens vattenyta för att der väga
det på en fjädervåg, skulle det endaät väga
5 skålpund.
Om vi deremot kunde begifva oss till
pla-neteD Jupiters yta och väga det på en dit
medtagen fjädervåg, skulle vi troligen finna,
att det väger föga mindre än två och ett halft
pund. Lika mycket skulle det säkerligen väga,
om vi kunde borra ett omkring fyra tusen
kilometer djupt schakt i jorden oph väga
fläsket på det schaktets botten.
Det är icke svårt att förklara dylika
skenbart hvarandra motsägande fakta. All vigt
är någonting relativt, utvisande endast
förhållandet mellan tvenne kroppar: i det
anförda fallet förhållandet mellan fläsket och
den planet, hvarpå det befinner sig. Eller
med andra ord: vigt förorsakas af och utgör
just måttet på den allmänna dragning
(gravitation, attraktion), som tvenne massor
ut-öfva på hvarandra, hvilken dragning ökas, ju
mera massorna ökas och ju mera kropparne
närma sig intill livarandra. Det är denna
dragning mellan jordklotet och fläsket, hvilken
drager fläsket ned mot jorden, då det lägges
på en vågskål; och fläskpundet drages ned
ända tills rörelsen hindras af något underlag
eller tills man på andra vågskålen lägger den
den justerade pundvigten, som af alldeles
samma skäl drages nedåt, tills båda vigterna.
motväga hvarandra. När fläsket aflägsnas från
jorden (d. v. s. jordens tänkta medelpunkt)
genom att flyttas upp till spetsen af ett högt
berg, minskas dragningen och således äfven
vigten. Deremot ökas vigten, då fläsket
närmas jordmedelpunkten eller flyttas till en
planet, hvars massa är större än jordens, emedan
vigten just ökas i mån som afståndet mellan
massorna minskas eller massornas storlek ökas.
På jordens yta väga icke alla de ämnen
lika mycket, som hafva lika stor rymd eller
som jemföras med hvarandra i lika stora
stycken. En kubiktum platina väger t. ex.
tjugu-två gånger mera än en kubiktum vatten,
medan lithium, den lättaste af alla metallerna,
väger föga mer än hälften så mycket som
vattnet. Bly, som anses för en tung kropp,
väger blott omkring hälften så mycket som
platina. Bland mineralierna finnes ett ämne,
bariumsulfat, som för sin stora vigt kallas
tungspat, men det är dock icke mera än fyra
och en half gånger tyngre än vatten.
Man brukar ofta på skämt göra sig den
frågan*, hvilketdera som är tyngre, ett
kilogram bly eller ett kilogram dun. I handeln
anses de under alla förhållanden väga jemt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
