- Project Runeberg -  Undrens verld. Illustrerad framställning af underbara företeelser och förhållanden i naturen och menniskoverlden /
201-202

(1884) [MARC] Author: Karl Fredrik Kruhs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pas genom förståndig öfning. Exempel härpå
äro vinkännare, som med lukten särskilja olika
viners finaste bouquet. Vilda folkstammar
hafva ofta mycket skarpt luktsinne, hvilket
ännu mera är förhållandet hos många djur,
i synnerhet rofdjuren. Sjelfva
synuppfattnin-gen grundar sig hos djuren sannolikt ofta på
det kraftiga biträde, som lemnas af
muskelsensationer, bestämda och styrda af fina
lukt-förnimmelser. Huru starka dessa senare kunna
vara, visar oss bäst hunden, som på långt
af-stånd följer sin husbondes spår och dervid
endast vägledes af sitt luktsinne.

Flera exempel på luktsinnets utveckling
till ovanlig skärpa äfven hos menniskor äro
bekanta. James Mitchel, som var född blind
(den 11 November 1795) och dog år 1833 i
Skotland, kunde på lukten igenkänna olika
pqrsoner. Boyle omnämner en blind man i
Utrecht, som kunde särskilja metaller på
deras olika lukt, och Martialis säger om
j\fa-murra, att han med lukten kunde bedöma,
om koppar var äkta korintisk vara eller icke.
Besande berätta, att vissa hinduer, hvilka
vanligen afhälla sig från animala födoämnen, hafva
en så fint utvecklad lukt, att de dermed känna
från hvilken brunn ett vatten blifvit liemtadt.
Om Antillernas negrer finnes uppgifvet, att
de med lukten kunna skilja mellan en
fransmans och en negers fotspår. En berättelse

finnes också om eñ munk i Prag hvilken
luktade på hvad som gafs honom och med
ledning deraf uppgaf namnet på den person, som
senast handterat föremålet. De vägvisare, som
följa resande på vägen från Aleppo till Babylon,
kunna genom att lukta på ökensanden förvissa
sig om huru nära denna senare plats de
befinna sig.

Wanley berättar i en gammal bok mycket
utförligt historien om en man, kallad Johan
från Lüttich, som i sin barndom skrämdes af
soldater under krigstid att taga sin tillflykt
till Ardennerskogen, der han många år léfde
af rötter och vilda frukter, hvilka lian
slutligen kunde med lukten upptäcka från långt
afstånd. På samma sätt kunde han äfven
upptäcka närvaron af menniskor långt förrän
de kommit i sigte. Han tillvaratogs derefter
och vårdades af en gumma, för hvilken han
lärde sig hysa så stor tillgifvenhet, att han
följde henne troget som en hund. I samma
mån som hans skick och seder sedermera
hyfsades, förlorade lian också sin underbara
luktförmåga.

Samme författare nämner af egen
erfarenhet en person, som var mycket återhållsam
och kargt uppfödd och som kunde med lukten
urskilja många föremål, som för andra
menniskor voro alldeles utan lukt.

Bessemermetall.

T^n ’’lnera praktfull eller mägtig verkan på
-*-* syn och hörsel än som fägnar åskådaren
till den jernfärskningsprocess, som kallas
bes-semermetoden, torde svårligen någon
metall-smältningskonst kunna prestera. Ett besök i
en bessemer-hytta skänker den vid
förhållandena ovane främlingen en erfarenhet, som är
i sanning njutningsfull. När den berömde
engelske metallurgen Percy första gången år 1856
var närvarande vid ett af de tillfällen i
London, då Bessemer praktiskt profvade den af
honom nyss förut patenterade metoden att
förvandla tackjern till smidigt jern, hade såsom
han sjelf säger, han aldrig tillförene öfvervarit
»en mera förvånande och gripande metallurgisk
process».

De försök, som i olika tider giorts att ur
jernmalmerna direkt framställa det smidbara
jernet, lemnade aldrig några fullt
tillfredsställande resultat. Nutidens jernberedningsmetoder
äro så inrättade, att jernmalmen först
förvandlas till ett med flera beståndsdelar
uppblan-dadt jern, tackjernet, hvilket sedermera genom
olika processer renas och afpassas för åsyftadt
bruk. Tackjernet är, som bekant, osmidigt i
följd af den stora mängd kol, som upptages,
då detsamma i masugnen utsmältes ur
malmen; kolhalten uppgår nemligen till mellan
21/2 och 5 procent. Denna kolhalt har
emellertid den fördelen med sig, att tackjernet blir
lättsmält och lämpar sig för gjutningar, och
lämpligheten härtill ökas ytterligare genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/khundverld/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free