- Project Runeberg -  Undrens verld. Illustrerad framställning af underbara företeelser och förhållanden i naturen och menniskoverlden /
209-210

(1884) [MARC] Author: Karl Fredrik Kruhs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«om kallas »göt», livilka sedermera på olika
sätt bearbetas.

För handterandefc af de väldiga redskapen
och metallmassorna äro naturligtvis
mennisko-krafter icke ensamt tillräckliga. Konvertera
måste röras med mekanisk hjelp ocb sådant
Biträde fordras likaledes för att röra den skänk,
■som från konvertera mottager den smälta
stålmassan. När skänken fylts, sänkes den
medelst maskinkraft ned öfver de tillreds stående
.gjutformarne ocb genom ett hål i bottnen,
hvilket efter behag kan öppnas eller stängas,
utsläppes en för livarje form tillräcklig
metallmängd. Både kokiller och göt flyttas
sedermera hvar för sig med hjelp af en lyftkran,
och på samma sätt förses ånyo konvertera med
den tackjernssats, som i sin ordning skall med
buller och bång blästerfärskas.

Det är ett ganska egendomligt förhållande,
att Bessemers stålberedningsmetod, som
befriar tackjernet från så många främmande
inblandningar, icke förmår bortbränna den mest
Bränbara af alla, nemligen fosforn, som tillika
är den skadligaste för stålet, emedan detta
derigenom blir »kallbräckt». Icke underligt
derföre, om svenskt taekjern, som merändels
är i hög grad fosforfritt, fått lägga grunden

till bessemermetodens hela praktiska
utveckling. Fosforfritt taekjern förblef länge nog
också blästerfärskningens lifsvilkor, tills
slutligen år 1877 ett sätt påfans att befria
bes-semermetallen äfven från kallbräckan, då
fos-forhaltigt taekjern färskas. Konvertera fodras
för detta ändamål med magnesia eller andra
lämpliga basiska materialier, hvarjemte kalk
tillsättes; den af blästern förbrända fosforn
upptages såsom fosforsyra af dessa
slaggbildande ämnen och afskiljes med slaggen, som
aftappas, sedan blåsningen i och för fosforns
förbränning fortgått ett par minuter efter det
kollågan försvunnit ur konverteras öppning.
Bessemermetoden är således numera oberoende
äfven af jernmalmernas fosforhalt.

Den entusiasm, hvarmed bessemermetoden,
då den först bekantgjordes, blef välkomnad i
alla verldens delar, har visat sig fullt
berättigad. Stålet har sedan dess blifvit en
jem-förelsevis billig handelsvara, som vunnit en i
hög grad ökad användbarhet for tekniska
företag, livilka förut nödgats umbära detta
förträffliga men dyrbara material, och en ofantlig
arbetsbesparing har derigenom beredts
industrien i den tid, som företrädesvis kallats
jer-nets århundrade.

H of eti kett

TT var och en har, förmodligen med misstro,
läst historien om spanske konungen Carl
II:s gemål, som vid ett fall från sin häst
råkade fastna med foten i stigbygeln.
Urstånd-satt att utan hjelp frigöra sig, nödgades hon
vänta i sin ohöfviska belägenhet, tills
öfver-Bofstallmästaren, hvars pligt det var att vid
så grannlaga tillfällen bistå den kungliga
liög-heten, kunde tillrättafås och föras till stället,
oaktadt ett par tjog tjenare stodo omkring,
hvilka väl ville men icke vågade kränka
etiketten genom att lägga hand på den insnärjda
foten. Den fallna slapp emellertid vänta ända
tills rätte lijelparen ankom, ty en behiertad
åskådare befriade lienne slutligen. Denne
erhöll för sin välvillighet en penningbelöning
men straffades för- sitt brott med landsflykt.

Mera tragisk är historien om konung
Filip III af Spanien, som, hvilande sig framför

ens under.

en eldbrasa, hvilken råkat blifva för stor,
kände sig så upphettad, att han nödgades bedja
markis de Pobar släcka ut elden. Markisen
vågade icke lyda, emedan det tillkom hertig
d’Uspda att släcka hofbrasor, och hertigen var
på jagt i Catalonien. Konungen måste
fördraga livad som ej kunde lijelpas utan att
vanhelga hofetiketten och följden blef, att han
ådrog sig sjukdom samt dog deraf.

Hofetiketten i Frankrike fordrade, att
ingen undersåte fick sitta eller ligga, medan
konungen stod eller satt. När konung
Ludvig XIII besökte den sjuke Richelieu i
Tarascón, måste en säng ställas Bredvid sjukbädden,
och på denna säng lade sig konuugen under
det han i nåder samtalade med sin minister.
Ludvig XIY gjorde likaledes, då han besökte
den sårade marskalken Villars efter slaget vid
Malplaquet.

r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/khundverld/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free