Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pregnerade trästickan. Af paraffinoljan och
stickan bildas likaledes vid upphettningen gaser,
som underhålla elden, tills allt är utbrunnet.
Förbrukningen af dessa elddon i hela den
civiliserade verlden är sannolikt så oerhörd,
att dagligen en eller två millioner kronors
värde förspilles i uppbrända tändstickor. Men
förlusten är endast skenbar och ersättes rik-
ligen genom den tidsbesparing, som de kemiska
eldstickorna bereda oss. Den gnideld, vi nu
behöfva, är gjord på ett ögonblick och hvarje
vunnen sekund är värd sina pengar. Kunde
all denna beqvämlighet med ens förstöras och
tillverkningen af tändstickor i ett nu upphöra,
så skulle ett hjelplöshetstillstånd inträffa,
hvil-ket är lättare att tänka sig än att beskrifva.
Spökhös
T)land de tjenster, för hvilka naturhistorien
har att tacka Darwin, då man för
tillfället icke tager hans allbekanta grundlära i
betraktande, är en af de förnämsta den, att
han väckt uppmärksamheten vid vissa
skenbart mycket underordnade förhållandens stora
betydelse och derigenom föranledt en mängd
intressanta rön och jemförande åskådningar.
Frågor, som sannolikt aldrig skolat tränga sig
fram utan den belysning, de från Darwins
hypotes erhållit, blefvo med ens omfattade
med den mest oväntade sympati, och huru
undersökningarne än utföllo med hänsyn till
den hufvudsakliga hypotesens stödjande eller
stjelpande, så blef vetenskapen dock alltid den
vinnande parten. Många nya fakta lades i
dagen, enstaka välkända sakförhållanden
be-funnos sammanhänga med andra och genom
dessa med ännu andra, och ändamålet med
många förut oförklarliga anordningar blef allt
mera tydligt skönjbart.
Bland dessa anordningar voro äfven de
till stor del förut kända, hvilka sedermera
betecknats med namnen »härmning» eller
förklädnad. Dermed menas i nu ifrågavarande
fall den egenheten hos djur eller växter, att
de för något med deras välfärd forknippadt
syfte härma utseendet hos andra djur eller
växter eller i allmänhet omgifvande föremål..
Det är sant, att detta uppfattningssätt fans
till fore Darwin, men det är först genom hans
arbeten som det gjort sig till fyllest gällande.
I en stor mängd fall har det visat sig, att
eljest värnlösa varelser ega den mest
förvillande yttre likhet med andra, som äro väl
väpnade eller af annan anledning så obeqväma
för de djur, som naturligen borde förfölja och
utrota dem, att dessa efter ett eller två för-
k r ä c k o r.
sök i sin oerfarna ungdom sedermera för hela,
lifvet af hålla sig från att anfalla dem; och
den sålunda åt originaldiuren beskärda
tryggheten tillgodokommer sedan kopiorna eller
här-marne. I andra fall finna vi att många
parasitinsekter ikläda sig den mest öfverraskande
likhet med de djur, som af dem hemsökas,,
ett förhållande, hvars nytta för snyltgästen det
icke är svårt att inse.
De exempel, vi här egentligen önska bringa
till läsarens kännedom, höra till ett slags fall,
i hvilka härmningen besticker sig till
skyddande likhet vare sig med den närmaste
om-gifningens allmänna karakter eller endast med
några enskilda drag i denna. Vi kunna bäst
förstå detta skyddsmedels verkan, då vi tänka
på sorkar och jordmöss, som gråfärgade, blacka
eller mörka springa på den lika färgade
marken utan att märkas, på många snäppor och
vadare, som knapt kunna varsnas, der de röra
sig på sanden eller på klippgrunden, på
trädgrodor och ödlor, som blott när de röra sig
kunna skiljas från de växtdelar, der de bruka
hafva sin plats. Tigern, som vistas i Indiens
dschungler, har en hudfärg, som påminner om
starkt solsken, strimmadt af bamburörens
skuggor, medan leoparden och jaguaren, hvilka
vanligen jaga i träden, med sina fläckiga pelsar
se ut som ville de härma dét genom trädens
löfkronor nedfallna fläckade solskimret.
Ökendjuren hafva nästan öfverallt den grågula
ökensandens obestämda färgtoner, och hararne i
vår nord, hvilka om sommaren hoppa bruna
och gråa bland buskar och tufvor, äro om
vintern hvita som den hvita snö, hvilken
täcker marken. Dagfjärilarnes vanliga färgprakt
är endast skenbart farlig för deras säkerhet,
emedan den döljes, då fjärilarne hvila med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
