Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kattor; råttor ocli möss saknades icke i deras
boningar. Deras kläder utgjordes sannolikt
till stor del af djurskinn; men de kunde spinna
och väfva, och fyndet af en läst visar, att
de förstodo sig på att göra skor. I
kruk-makareyrket voro de icke heller okunniga.
Sina döda tyckas de hafva graflagt på land i
högar; i en sådan grafhög har man hittat en
mängd lik, som blifvit ditlagda, sedan de mi-
de voro måhända den sista lilla qvarlefvan
derstädes af ett bruk, som fordom varit ganska
allmänt i hela Schweiz. Såsom exempel på,
huru stort omfång de gamla sjöstugu-byarne
kunde ega, må anföras, att anläggningen vid
Morges hade, att döma efter de lemningar,
som finnas i behåll, en ytvidd af omkring 6
liektarer.
Annorstädes funna fornlemningar af lika
Sjöfoomngar hos Maraeaibo-indianerna.
stat köttet, emedan flera små liand och fotben
funnits i skallarne.
Ännu långt efter början af vår kristna
tideräkning voro sannolikt några af de
schweiziska sjöstugorna bebodda, men svårt är att
afgöra huru långt tillbaka i tiden de äldsta
af dessa boningar gå. Att invånarne betjenade
sig af stenredskap, är säkert; men de kände
också bruket af både brons och jern. I
grannskapet af Zürich funnos ännu på 1700-talet
några fiskarkojor byga i floden Limmat efter
alldeles samma plan som de gamla sjöstugorna;
slag förskrifva sig från ganska skilda tider.
Sjöboningar äro icke utmärkande för någon
viss tid och tillhöra ej heller någon viss
bildningsgrad eller något visst folk. De hafva
uppstått öfverallt och alltid, då behofvet
nödgat eller omständigheterna drifvit folk att
bosätta sig i sumptrakter eller rent af i sjön.
Orsakerna härtill kunna hafva varit
mångahanda. Herodotos talar om en thrakisk
folkstam, paionerne, hvilka år 520 f. Kr. bygde
sina boningar på pålar i sjön Prasias (nu
Takhyno), och än i dag finnas i samma sjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
