Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med att göra fogarnes kanter samt utsidan
vattentäta, hvarigenom vattnet slutligen
fullständigt hindrades från att intränga i aktern;
det som redan ditkommit utpumpades snart
och aktern började höja sig ur sjön och
återtaga sin behöriga ställning. Propellern kunde
hjelpa sig fram skäligen bra utan reparation,
men rodret måste lagas. Efter dessa arbeten
kunde Columbia ånyo begifva sig på väg och
framkom lyckligt till Callao, der hon intogs
i docka och reparerades ordentligt. Det
utförda provisoriska reparationsarbetet, i djupt
vatten torde hafva i sitt slag varit ett af de
märkligaste, som blifvit bekantgjorda.
Centralamerikas
/^ortez’ spanska soldater, slösade frikostigt
^ med rykten om praktfulla atztekiska städer,
hvilka funnos i Mexico, då landet eröfrades
(1519—1521); deras uppgifter voro dock
mycket sväfvande och troligen öfverdrifna. Det
är sant, att knapt något land finnes, som nu
för tiden är rikare än Mexico på^ egendomligt
praktfulla fornlemningar och ruiner, och att
många af dessa äro minnen af atztekernas
förstörda kultur, men flera finnas ock, hvilka
troligen voro öfvergifna och förfallna långt
förr, än spaniorerna satte sin fot på Amerikas
jord. De äro begrafna, såsom de under
århundraden varit, under täta högstammiga
skogar, och ofta hafva grofva timmerträd, först
framvuxna från väggarnes springor eller de
präktiga trappstegens fogar, rubbat stenarne i
granskapet långt, från deras rätta lägen och
åstadkommit en förstörelse, som tidens
gnagande tand ieke utan denna hjelp skulle
förmått frambringa. Icke desto mindre äro dessa
ruiner tillräckligt väl bibehållna för att röja
ett majestät, som en gång måste hafva varit
af öfverväldigande verkan, och många äro med
hänsyn till utförandet jemförliga med Egyptens
yppersta monument.
Det bör för öfrigt märkas, att uttrycket
»ruinstäder», som ofta begagnas om
ifrågavarande fornlemningar, icke är alldeles rigtigt.
Det borde egentligen heta ruinställen. Dessa
minnesmärkens storslagna former och kostbara
prakt antyda uppenbart, att byggnaderna
tje-nat till religiösa ändamål eller till någon del
kanske bebotts af presterna eller varit
höf-dingars bostäder eller griftpalats. Spår efter
forna mindre betydande boningshus i närheten
eller af hela förstörda »städer» finnas deremot
icke. Troligt är att herskarne eller
konun-garne bebodde präktiga palats och att guds-
gamla ruinställen.
tjensten med dess grymma tillbehör af
mennisko-ofier och kannibalism firades i de rikt
smyckade templen, medan deremot massan af
folket nöjde sig med att bo i eländiga hyddor,
hvilka försvunnit utan att lemna ett spår
efter sig.
Flera af fornlemningarne visa vid första
anblicken en i vissa afseenden påfallande
likhet med gamla egyptiska monument.
Grund-liniernas stränga allvar och många bildverks
imponerande karakter påminna icke obetydligt
om Egyptens gamla konstalster, och man har
till och med antagit, att Amerika i sjelfva
verket koloniserats af någon gren af den stora
kyklopiska folkstam, från hvilken de
herdekonungar utgingo, som en gång bestämde öfver
Egyptens öde. Men något bevis härför
föreligger icke, och vi måste derföre tills vidare
hålla oss vid den mindre fantastiska
förutsättningen, att Mexicos beryktade fornlemningar
äro, för det mesta åtminstone, minnen af en
förgången indiansk kulturverld, vare sig af
atzetisk, eller toltetisk, eller derjemte också
af annan inhemskt amerikansk härkomst. Före
atztekerne, hvilka voro den mägtigaste och
mest bildade folkstammen, då Mexico
under-kufvades af spaniorerna, hade i synnerhet
tol-tekerne utmärkt sig genom någon högre grad
af intelligens, hyfsning och konstskicklighet.
Redan i första årtusendet af vår tideräkning
tyckes detta folk varit förnämsta bäraren for
Centralamerikas kulturlif och otvifvelaktigt är
att de lemnat efter sig byggnadsverk af
framstående betydelse. De flesta af Yucatans
mångfaldiga ruinställen (Chichen-Itza, Tihöo, Tekax,
Mayapan m. fl.) samt fornlemningarne i
Oa-xaca, Chiapas, Tabasco, Guatemala och
Hon-duras vitna derfore säkerligen om atztekers,
toltekers eller kanske äfven andra indianstam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
