Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stilla; hvaremot mjölk, buljong, ärtsoppa eller
andra liknande ämnen åstadkomma rörelse och
förtäring. Synnerligt begärliga äro sådana
födoämnen som kött, ägghvita, ostämne: öfver
dem sluta sig fångarmarne girigt tillhopa, och
de räta sig desto senare, ju mera näringsvärde
födan innehåller. Sådan föda är då helt och
hållet uppäten; till och med åtskilliga hårda
ämnen, såsom brosk och ben kunna förtäras
fullständigt. Dock är att märka att
Drosera-bladen icke alldeles försmå växtföda, emedan
man funnit åtskilliga frön och bladbitar stun-
är, när en insekt der slår sig ner eller när
en af kantarmarne retas och öfverför retningen
till bladmidten). Men ehuru dessa rörelser
förefalla så beräknade, att man vore färdig
att tänka på grymhet hos växten, måste de
naturligtvis förklaras på rent mekaniskt sätt.
Förloppet dervid återstår ännu outforskadt.
Det bör för öfrigt också anmärkas, att
Droserans fångarmar böja sig för kvarje länge
fortvarande tryck, huru litet detta än må vara,
och det är då alldeles likgiltigt, hvad det är
för fast kropp, som åstadkommer trycket. Huru
Fig. 1. Blad. af tätört.
dom slukade med god smak. Att de icke
desto mindre föredraga qväfvehaltiga ämnen,
är icke att undra på, då dessa äro de
verksammaste beståndsdelarne i all växtföda.
Under vissa omständigheter • tyckas
fångarmarne hos Droserabladen handla med något
slags medvetande. Om t. ex. en sorglöst fram •
■flygande mygga råkat fastna vid en mellan
bladkanten och bladmidten stående fångarm,
så röra sig alla armarne på samma bladhälft
noga i sådan rigtning, att de slutligen måste
tfäffa den oförsigtiga insekten (således icke i
rigtning mot bladskifvans midt, såsom fallet
litet som beliöfves för att sätta mekanismen
i gång, kan man forstå deraf, att ett
hårstycke, vägande 0.0008 milligram, framkallar
rörelse. Darwin gör med afseende härå den
anmärkningen, att »det är ytterst tvifvelaktigt,
om någon nerv i menniskokroppen ens i
in-flammeradt tillstånd skulle kunna på något sätt
angripas af en dylik smådel, lagd i klibbig
vätska och sakta bragt i beröring med nerven».
Det är en känd sak att matsmältningen i
ett djurs magsäck försiggår under inverkan af
ett jäsningsämne, kalladt pepsin, vid närvaro
af en svag syra. När genom yttre retning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
