Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter hafva dessutom lemnat en slående
bekräftelse på den mång tusen år gamla
erfarenheten, att vi lefva i en verld, full af under,
hvaraf säkerligen flertalet ännu för oss är
för-doldt och som det måhända är först en sen
efterverld beskärdt att uppdaga».
T urkosgrufvor.
T^rån* de äldsta tider tillbaka hafva menniskor,
så väl bildade som obildade, satt värde
på sällsynta och vackra stenar. Bland de s.
om gifvaren råkar ut för någon farlighet.
Araberna förknippa med turkosen åtskilliga
andra vidskepliga föreställningar.
Turkosgrufvorna vid Khorassan.
k. ädla stenarne har turkosen alltid haft en
framstående plats icke endast på grund af den
rena färgen, som hos en gammal författare
jemföres med »en klar molnfri liimmel», utan
äfven i följd af vissa egenskaper, som den
förmodas ega såsom talisman eller trollmedel.
Ett ryskt ordspråk säger att den, som får en
turkos till skänks, får lycka och förmögenhet,
och det påstås också, att turkosen bleknar,
De gamla egyptierne bearbetade för fyra
tusen år sedan turkosgrufvor i Megaradalen
vid Sinai; fenicierne drefvo handel med vackra
och ädla stenar. Då för tiden smyckades
helgedomarne med dessa stenar, som för
öf-rigt buros kring halsen och i öronen alldeles
som nu hos den bildade verldens förnäma
medlemmar så väl som hos Asiens barbarer och
Afrikas naturfolk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
