Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meter i omkrets och sprider omkring sig en
särdeles angenäm doft. De långa taggiga
blomskaften, uppbärande hvart ocli ett blott en
blomma, uppskjuta från den i vattengrunden
befintliga långa stammen, hvarifrån äfven
bladskaften utgå. Dessa senares på vattenytan
simmande bladskifvor, som i närheten af
undersidans midtpunkt sitta fastade vid bladskaften,
äro nästan alldeles runda, ofta mer än två
meter i tvärmått och försedda med en
upphöjd kant af omkring 4 centimeters höjd eller
mera; de äro på öfre sidan mörkgröna med
mot bladfästet löpande otydliga ådror,
hvar-emot undersidan är purpurröd och framter ett
flätverk af starkt framträdande med taggar
besatta nerver, utgrenande från åtta väldiga
hufvudådror. Denna underbyggnad äfvensom
den omständigheten, att bladen i sitt inre
hafva en mängd luftkamrar, har till följd att
bladen kunna bära rätt stora tyngder, innan
de brista eller sjunka. Också utgöra dessa
Kam r ats kap
T) land djurlifvets många sällsamma yttringar
finnas få mera egendomliga än de
företeelser, hvilka kunna kallas djurens
samlifs-former. Det är rätt anmärkningsvärdt att djur,
som icke tyckas ega den ringaste frändskap
i vanlig mening, icke desto mindre stundom
gifva prof på samhörighet af det mest
utpräglade slag. Att dylik samhörighet hos lefvande
varelser uppträder i mångfaldigt skiftande
grader, gifver sig snart tillkänna vid första
beaktandet. Så finnes t. ex. bland djuren en
allt annat än vänlig samlefnad, som kallas
parasitism. Det ena djuret lefver i eller på
det andra och såsom ordentligt fattighjon på
sin värds bekostnad. Exempel på sådan
parasitisk samhörighet lemna oss bandmaskarne
(t. ex. binnikemask), hvilka dväljas i
tarmkanalen hos många ryggradsdjur, och likaså
lefvermaskarne, hvaraf en, som vistas i fårets
lefver och gallgång, förorsakar den kända
sjukdomen får-rots.
Parasitismen visar oss, huru ytterst
oförsynt vissa djur framlefva sina dagar genom
att efter behag spisa af sin värds kött och
blod. En besynnerlig omständighet härvid är,
stora simmande bladbrickor välkomna
promenad- och hviloplatser för allehanda
vattenfåglar; det säges till och med att indianskor,
som bada i vatten, der dessa neckrosor växa,
begagna sig af bladen såsom vaggor för sina
barn, under det de sjelfva plaska i vattnet.
Victoria regia har på sätt och vis sin
historia förbunden med den första stora
»verlds-expositionen» i London år 1851. Paxton, som
bygde det ståtliga utställningspalatset i Hyde
Park, berättar sjelf att idén till den
sjelfbä-righet, som så lyckligt tillämpades vid
takbyggnaden, af honom hemtades från det vackra
exempel på naturlig byggnadskonst, som ådrorna
på örtbladens undersida först visade honom.
De nästan hufvudstora frukternas frön
rostas och ätas flerstädes i de trakter, der
vattenliljornas drottning har sitt hemvist, d. v. s.
trakterna vid Sydamerikas stora i Atlanten
utmynnande floder; spaniorerne i Venezuela
kalla växten vattenmajs, »Maiz del agua».
hos djuren,
att många af dessa snyltgäster, som i sitt
fullvuxna tillstånd äro fastade och sakna både
rörelseorganer och sinnesverktyg, i ungdomen
äro försedda med dessa hjelpmedel och det
oaktadt lefva parasitiskt, ofta nog hos andra
värdar än sedan. Så t. ex. är den i
menni-skans tarmkanal lefvande binnikemasken en
mera framskriden, äldre utvecklingsform af
biåsmaskar (dynt), som snylta hos svinen och
med fläskföda inkomma i menniskokroppen.
En annan egenhet visa de till trådmaskarne
hörande parasiter, som blifvit illa beryktade
under namnet trikiner. Från sin värds
tarmkanal begifva sig dessa maskar, när deras
ung-domsdagar slutat, in i hans muskler, der de
innesluta sig i ett kalkskal och förblifva
liggande i dvala, ända tills de på ett elier
annat sätt inkommit i ett annat djurs tarmkanal,
då skalen sprängas, hvarefter de fria odjuren
para sig och afla ungar, som i sin ordning
företaga vandringen från tarmkanalen till
musklerna.
Märkligare äro ändock de samlifsfall, i
hvilka intetdera djuret har någon skenbar
fördel af samlifvet. Så till exempel förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
