- Project Runeberg -  Undrens verld. Illustrerad framställning af underbara företeelser och förhållanden i naturen och menniskoverlden /
631-632

(1884) [MARC] Author: Karl Fredrik Kruhs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dan värme hastigt främjar fuktighetens
för-dunstning, kan man, om bilden af en nästan
osynlig Bunsen-brännares låga genom en
sam-lingslins inrigtas på qvicksilfret, genast se den
af lågan framkallade bilden omskapa
färgrin-garnes förut nästan cirkelrunda form.

Men vi hafva här endast att hålla oss till
de foneidoskopiska effekterna. För att
frambringa dem måste man tydligt sjunga
vokalljuden några sekunder på endast två eller tre
tums afstånd från qvicksilfverytan, men så
naturligt och otvunget som möjligt och med
hufvudet lutadt en smula framåt. Några
försök behöfvas ofta i början för blotta
öfnin-gens skull, ty somliga personer bete sig
mycket mera otympligt än andra vid dylika
experiment. Efter några få försök i olika toner
och på olika afstånd från qvicksilfret, skola
figurerna snart visa sig; och som de här bilda
sig utan hinder af omgifvande kantformer,
framkallas alltid med underbar beständighet
samma allmänna bilder af samma ljud. Fig. 5
visar det allmänna utseendet af vokaltonen A,
och i fig. 6 återgifvas, efter Guébliard, de
ständigt framkommande foneidoskopiska konturerna
för franska språkets förnämsta vokalljud.
Ganska anmärkningsvärd är den sammansatta
figuren för A och äfven ganska egendomlig; man
kan lätt deruti se uttrycket för den rikedom
på ljudböjningar, som utmärker denna
talorganets tidigaste barndomsprodukt.

En annan mycket besynnerlig omständig-

het med dessa figurer är den att deras
skap-nad nästan alls ieke beror på läpparnes
ställning vid talandet. Genom öfning kan man
lära sig uttala många vokaler med läpparne
formade i mycket olika ställningar, än såsom
en rund öppning, än såsom en smal spricka;
och den med förhållandet obekante föreställer
sig gerna, att det är häraf som ljudfigurens
utseende i första rummet betingas. Men så
är det ingalunda. Huru man än vrider
munnen, är figuren for samma vokal nästan
alltid fullkomligt densamma, hvilket visar att
det är de verkliga ljuddallringarne, som
bestämma utseendet. Det enda som är särskildt
att märka är det, att om vokalen sjunges
för sakta eller för långt bort, dess bildande
förmåga tyckes hastigt uppgå i luftens
allmänna vibrationer och endast framkalla
sábana cirkelringar, som bilda sig då man blott
och bart andas på qvicksilfret.

Mera sammansatta talljud kunna äfven
studeras på detta sätt, ehuru icke så lätt som
vokalerna; men ändamålet med denna uppsats
är ingalunda någon utförligare undersökning
af det menskliga talets ljud. Yi hafva
endast velat gifva en idé om en af de
vackraste upptäckterna inom den moderna
vetenskapens experiméntela område och om de enkla»
medel, genom hvilka livar och en kan
framfor sig se ljud eller rättare ljuddallringar,
bok-stafligen nedskrifna eller tecknade i alla
regnbågens färger.

T u m m

TTvar och en vet huru anletsdragen ändra
sig under årens lopp. Det är ganska

vanligt att ett barn, scm under en lefnads-

ålder liknar den ena af föräldrarna, under en
följande liknar den andra, och ofta är det

alldeles omöjligt att återupptäcka barnets drag
hos den vuxna mannen eller qvinnan. Huden

knottrar sig, håret mörknar ofta och andra
enskildheter skifta. Men tummens allmänna
prägel förblifver alltid densamma och kan
igenkännas såsom tillhörande samma individ
under alla lefnadens åldrar.

Om man granskar insidan på tummens

o rt r ä 11.

öfversta led, ser man i midten — liksom på.
de andra fingrarna — ett slags vindelgång,
bildad af fina strimmor i huden, ehuru sällan,
om ens någonsin, alldeles fullständig: man ser
här och der oregelbundenheter eller fläckar,
der strimmorna löpa om hvarandra utan reda.
Båda tummarna likna hvarandra icke
fullkomligt, men den figur, som af strimmorna
bildas på hvardera tummen, förblifver densamma
under hela lifvet. Jemför man tummarna ho&
två olika personer, finner man att de icke
likna hvarandra. Någon gemensam
familje-likhet finnes vanligen i tummarnes liksom an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/khundverld/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free