Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständigt vaknat, gaf lian mig ett tecken att
träda närmare. Jag var icke sen att följa
vinken.
Han upplyftade långsamt musslinet och
visade mig en frisk, grönskande papayatelning
af ungefär 20 centimeters höjd. Jag betraktade
honom med misstrogen förvåning, och anande
min tankegång, drog han varsamt den unga
plantan ur jorden. I ett- litet vid roten
hängande skal igenkände jag samma märke, som
jag för två timmar sedan inskurit i fröet».
De underbara uppträden, som härefter följde
och bestodo i uppenbarelser af andehänder,
andar och andemusik, förbjuder oss utrymmet
att återgifva.
Då Jacolliot ungefär fyra år efter här
om-nämda möte besökte det mellan Bombay och
Puni liggande grott-templet vid Karli fästade
man hans uppmärksamhet vid en fakir, som
i flera månader suttit der liksom förstenad
utan att röra sig. Det befans vara
Covin-dassami. »Många asketer», säger Jacolliot,
»uppsöka denna heliga plats för att här sluta
sitt lif i andaktsöfningar och späkningar eller
fastmera för att långsamt aflifva sig. De
sitta der, försjunkna i fullkomlig begrundning,
mellan två af troende ständigt underhållna
eldar, med förbunden mun för att undvika
livarje minsta förorening af andedrägten, och
förtära intet utom några riskorn, som fuktats
med filtreradt vatten. De blifva på detta sätt
snart så magra, att de knapt tyckas lefva
längre».
»Jag nekar icke», yttrar slutligen vår
sagesman, »att de hos Covindassami iakttagna
företeelserna hvarken kunna förklaras genom
sinnesbedrägeri eller genom inverkning af
hittills bekanta naturkrafter. Men lefva vi då
icke på ett solgrand midt i en osynlig och
dock verklig verld, som så att säga kan med
händerna gripas såsom luft och värme? Yi
befinna oss knapt på första trappsteget till
kunskapen om dessas verkningar, och derföre
höfves oss också anspråkslöshet — i
förbidan på ännu oanade, nya upptäckter på dessa
områden ».
Celluloid.
T\et är nästan omöjligt att nämna någon
varu-tillverkning, som icke foranledts eller på
något sätt berörts af den moderna kemiens
arbete. I sitt laboratorium hittar kemisten
allt emellanåt på något nytt ämne, som
besitter förut okända egenskaper eller till
beskaffenheten liknar någon annan mycket
sällsynt kropp, som endast med vida större
kostnader kan framställas. Ett sådant nytt ämne,
som fått det långsläpiga namnet celluloid,
lik-f nar till utseendet elfenben så betydligt, att
det för många ändamål kan saklöst nyttjas i
stället för detta senare.
Celluloid är i sjelfva verket endast en
blandning af bomullskrut och kamfer, men de
mänga särskilda beredningssätt, som äro af
nöden, innan den färdiga varan ser dagens
ljus, visa nogsamt, att denna ingalunda är
någon enbar liopröring af de båda välbekanta
beståndsdelarne. Tillverkningen försiggår
numera, sådan den börjat bedrifvas i Paris, på
följande sätt. Bomull eller silkespapper
(cellulosa) uppmjukas i en blandning af salpeter-
syra och svafvelsyra, tills de förvandlats till
bomullskrut (pyroxylin) d. v. s. nitrocellulosa.
Detta befrias genom tvättning från vidhängande
syror och torkas samt blandas med en lagom
mängd kamfer och, om så behöfves, färgämne
samt utdrages mellan rullande valsar.
Bå-ämnet pressas nu i hydraulisk press till tunna
blad, hvilka sedan sönderskäras af tandade
valsar och blötas några timmar i alkohol.
Derpå lägges massan under en tung press och
valsas slutligen mellan heta valsar. Den
färdiga varan är nu celluloid i form af
elfen-benslika, halftumtjocka skifvor: ett fast och
elastiskt ämne, som kan bearbetas med alla
vanliga verktyg för hvad ändamål som
behagas.
Celluloid kan med fördel bearbetas till
pianotangenter, biljardbollar, ramar, kammar,
mösskärmar, leksaker’ och en mängd,
galanteri-varor af alla slag. Den kan vid tillverkningen
färgas så, att den ända till oigenkänlighet
liknar bernsten, sköldpadd, malakit, lazursten,
koraller m. m. och den kan formas till åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
