Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de nämda för Europa så olyckliga
åren kommo gräshopporna österifrån i sådana
massor, att luften alldeles förmörkades på
många mils omkrets, medan bullret af
vingslagen lät som ett dånande vattenfall. I
Bot-zen heter det, att de år 1338 nedregnade
under sjutton dygn efter h varan dra och uppåto
allt grönt med undantag af vinrankorna.
Berättelserna äro för öfrigt mycket sparsamma
i detaljerna och uppgifva vanligen blott att
allt ödelädes samt att hungersnöd och
sjukdomar följde efteråt. Efter 1830-talet har
Europa många gånger våldgästats af
skadedjuren i väldiga svärmar och ännu så sent
som år 1779 tillgrep man i Lausanne och på
andra ställen den förtviflade utvägen, att —
bannlysa djuren i fadrens, sonens och den
helige andens namn. Södra Rysslands
stepp-trakter hafva i alla tider varit en härd för
de europeiska gräshoppsvärmarne. Särdeles
talrika voro de under året 1859 och åtskilliga
medel försöktes för att hejda framfarten, i
det man dels gräfde djupa gropar, hvari de
vinglösa larfverna fångades, dels skyddade
marken medelst stora rykande eldbål. Men
groparne fyldes och hålen släcktes, medan nya
insektmassor störtade sig öfver föregångarnes
lik utan tanke på annat än den vandrings-
Kommer nu ett våtår, kan man lätt tänka sig hvilka
massor af insekter skola utkläckas ur dessa år från
år magasinerade äggförråd. Köld och fuktighet på
hösten, sedan äggen lagts, kunna deremot alldeles
förstöra äggen. I Sverige är klimatet lyckligtvis
odugligt för utvecklingen af dessa gräshoppor.
drift, som oemotståndligt förde dem framåt.
Slutligen fingo djuren vingar och kastade sig
som lefvande laviner öfver majs- och
korn-åkrarne samt fruktträden, uppätande allting
och hotande hela provinser med hungersnöd.
På ett ställe försökte man bekämpa fienden
med kanoner och afFyrade skott på skott,
hvilka endast hade till påföljd att svärmarn©
skildes åt för att kasta sig öfver andra
mindre tappert försvarade trakter.
De ryska bönderna af hålla sig vanligen, i
följd af grof vidskepelse, från hvarje
kraftigare uppträdande mot plågoanden, hvilka de
betrakta såsom en Herrens här, som det vore
en synd att försöka dräpa. Profeten Joel
skildrar i högstämda ordalag gräshoppornas
framförd såsom en Herrens ankomst med sin
straffande härsmagt. »En mörk dag, en
bister dag, en mulen dag och dimbog dag, lika
som morgonrodnaden utbreder sig öfver
bergen : nemligen ett stort och mägtigt folk,
hvil-kets like tillförene icke varit hafver och
härefter icke varda skall i evig tid.» »De äro
till seende såsom hästar och ränna som
resenärer. De springa ofvanpå bergen, likasom
der vagnar bullrade, och såsom en låge dånar
i halip, såsom ett mägtigt folk, som till strids
rustadt är». »De skola löpa såsom hjeltar
och bestiga murarne såsom krigsmän; hvar
och en skall draga rätt fram och intet
försumma sig. Ingen skall hindra den andra,
utan hvar och en skall gå i sin orden, och
när de storma och infalla, skola de intet såre
varda.»
Babylon
Babylons namn är genom mer än en
utan-lexa ur bibliska historien införlifvadt med
våra tidigaste barndomsminnen. Hvilket
kristligt, för att ej säga lingvistiskt, skoladt sinne
kan undgå att hysa ett särskildt intresse för
språkförbistringens stad, hvars grundläggning,
enligt en ojäfvig urkunds vitnesbörd
påbörjades i Sinears land i den idylliska tiden,
då hela verlden, efter det syndaflodens vatten
förtorkat på marken, ännu talade blott ett
enda gemensamt tungomål?
Staden växte upp och blef med tidernas
s under.
fullbordan hufvudorten i kaldeernas
blomstrande konungadöme; dess inhemska namn
var Bab-ilu d. v. s. Ils (guds) port, hvaraf
grekerne sedermera gjorde uttalet Babylon.
Det blef en helig stad, full af gudar och
tempel, och en lärd stad, full af prestmän,
stjernkikare och skolor, men det blef också
en väldig handelsstad med millioner
förvärfs-lystna invånare samt med rikedomar, som
väckte en fåfänglig verlds afund. I sin
fägrings fullhet, en »konungadömenas prydnad,
kaldeernas stolta smycke», stod Babel, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
