Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dats kring en stor rund källbassäng af
femtiofyra meters tvärmått, hvarifrån nästan ständigt
utflödar ett klart vatten med en temperatur
af omkring 97° C. och ungefär samma
inblandningar i lika mängd som hos den förut nämda
källans vatten.
Anmärkningsvärdt är att, ehuru båda
käll-vattnen innehålla betydligt koksalt, den
aflag-rade kiselsintern icke visar mer än omkring
en procent andra inblandningar än kiselsyra
och vatten; det lättlösliga koksaltet utlakas
förmodligen af vattenflödet med tillhjelp af
regnfall, så att det nedkommer i sjön.
Terrassernas rena opalklippor böra derföre hafva
ett betydligt handelsvärde och blifva ett
välkommet råämne för tillverkningen af fina
glas-och porslins varor, som med svårighet eljest
befrias från vidhängande metalloxider, hvilka
föranleda en obehaglig färgning. Men inuan
»varmkälledistriktslagen» år 1881 trädde i verk-
Tingens ytt
Studiet af naturen bibringar oss merändels
den öfvertygelsen, att grunden for hela den
sinliga verklighetens alla skiftande företeelser
är att söka i den s. k. »materien» och de
hos henne inneboende »krafterna».
Hvad är då materien och hvad äro
krafterna? Svaret på dessa frågor skulle vara
lösningen af verldsgåtans hemlighet. Yi kunna
ej närmelsevis ana de nämda begreppens reela
innebörd, men sorgfälliga iakttagelser på
natur-lifvets yttringar hafva emellertid ledt till vissa
slutsatser beträffande förutsättningar ne för vår
verlds mekanism. Om än icke dessa slutsatser
väga synnerligt tungt på sanningens våg, böra
de dock hafva sitt intresse såsom antydningar
om naturforskningens närvarande metafysiska
gränsmärken.
Det torde vara bekant, att de i naturen
förekommande tingen äro antingen kemiskt
enkla eller kemiskt sammansatta. De förra
äro sådana, som icke genom inverkan från
några kroppar eller krafter kunna sönderdelas
så, att delar erhållas, hvilka hafva andra ke
miska och fysiska egenskaper (utom hvad
beträffar vigt- och måttförhållanden) än det hela.
På vår jord har man hittills lärt känna orn-
samhet, var det svårt för turisten att ens
skalfa sig ett litet prof af kiselsintern. Hela
distriktet beboddes af infödingarne (Maoris),
hvilka förklarade terrasserna heliga (tapu) och
förbjödo resanden att derifrån bortplocka den
minsta bit. Då nu resanden icke kunde
undvara hjelp af infödingar såsom vägvisare i en
trakt, der endast en bräcklig skorpa skiljer
vandrarens fot från det sjudande vattnet eller
den skållheta gyttjan och der således
olyckshändelser kunna lätt inträffa, nödgades
vederbörande främlingar foga sig efter de faststälda
bestämmelserna såsom ett oundvikligt ondt.
Efter all sannolikhet finnes ingen trakt i
vcrlden bättre utrustad än denna med alla de
hjelpmedel, som behöfvas för en lielsokur,
grundad på användandet af bad och
mineralvatten ; dessa hjelpmedel förekomma här på
ett område af ringa storlek i alla grader af
fulländning, färdiggjorda af naturen.
rsta grund.
kring sextiosex kemiskt enkla kroppar, af hvilka
många endast kunna framskaffas i sitt enkla
tillstånd genom ytterst svåra processer och i
ytterst ringa mängd; för det mesta äro de
enkla kropparne, sådana vi träffa dem fl
naturen, förenade med hvarandra till den
oräkneliga mångfald af kemiskt sammansatta
ämnen, som mekaniskt fogade tillhopa utgöra de
sinliga tingen.
Ett sådant sammansatt ämne är t. ex.
vattnet. Om vi hafva ett stycke vatten,
fullkomligt rent från alla främmande
inblandningar, så kunna vi kemiskt sönderdela
detsamma i tvenne nya ämnen: väte och syre,
hvilka äro gaser och hafva helt andra
egenskaper än vattnet. Men vi kunna också
genom att återförena vätet och syret erhålla
vatten. Yid alla sådana kemiska föreningar,
af hvad för slag de må vara, förena sig de
enkla ämnena i vissa bestämda
vigtförliållan-den med hvarandra. Och då så är, att ett
visst ämne förenar sig med ett annat i flera
olika vigtförhållanden, hvarvid naturligtvis
äf-ven olika kroppar erhållas, utgöra dessa
förhållanden alltid bestämda enkla delar eller
mångfalder af hvarandra. Om vi t. ex. hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
