- Project Runeberg -  Kim, hela världens lille vän : berättelse från Indien /
26

(1928) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Ezaline Boheman With: Fredrik Böök
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Föreståndaren skulle gärna velat hålla honom kvar,
ty det finns inte många, som ännu känna till
hemligheten med de buddhaistiska, med ett slags borstpenna
förfärdigade tavlorna, vilka äro så att säga till hälften
skrivna, till hälften ritade. Men laman avlägsnade sig
med långa, släpande steg och högburet huvud, och
sedan han stannat några ögonblick i begrundan
framför den stora statyen av Bodhisat, gick han nedför
trappan och passerade genom vändkorset.

Kim följde honom som en skugga. Vad han hört
hade uppväckt hans livligaste intresse. Denne man var
en alldeles ny företeelse, som han tänkte undersöka
vidare, alldeles som han skulle ha undersökt en ny
byggnad eller ett nytt slags festlighet i Lahor. Laman
var hans fynd, och han tänkte taga det i besittning.
Kims mor hade också kommit från Irland.

Den gamle mannen stannade vid Zam-Zammah och
såg sig omkring, tills hans blick föll på Kim. Den
heliga entusiasmen hade för en stund övergivit honom,
och han kände sig gammal, bortkommen och mycket
hungrig.

»Sitt inte under kanonen», sade poliskonstapeln i
barsk ton.

»Hå, hå», ljöd Kims svar i lamans ställe. »Han får
sitta under kanonen så mycket han behagar. När stal
du mjölkgummans tofflor, Dunnoo?»

Detta var en helt och hållet ogrundad beskyllning,
som framsprang ur ögonblickets ingivelse men som
likvisst hade förmåga att tysta munnen på Dunnoo,
vilken visste att Kims höga rop, om så fordrades,
kunde tillkalla en hel legion av oförskämda pojkar från
basaren.

»Vem dyrkade du därinne?» frågade Kim i vänligt
nedlåtande ton, sedan han satt sig i skuggan bredvid
laman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:49:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kim/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free