- Project Runeberg -  Kim, hela världens lille vän : berättelse från Indien /
47

(1928) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Ezaline Boheman With: Fredrik Böök
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Men — men, jag måste sitta på golvet. Det är
stridande mot Regeln att sitta på en bänk», sade laman.
»För resten blir jag så stel i benen.»

»Det finns inte en enda regel för ett rent liv, vilken
dessa tåg icke tvinga en att bryta», sade mäklaren.
»Vi sitta till exempel sida vid sida med människor
av alla kaster.»

»Ja, även med de allra skamlösaste», sade hustrun
med en vredgad sidoblick på flickan från Amritsar,
vilken kastade smäktande blickar på den unge, infödde
soldaten.

»Jag sade ju, att vi kunde ha rest i vagn och på så
sätt sparat in litet pengar», sade mannen.

»Ja visst, ja — och givit ut för mat under vägen
dubbelt så mycket som vi skulle sparat in på
biljetterna. Det där ha vi ju talat om tio tusen gånger.»

»Och med tio tusen tungor», mumlade mannen.

»Gudarne hjälpe oss stackars kvinnor, ifall vi inte
finge tala. Åhå! Han hör till den sorten, som varken
får tala med eller se på en kvinna!» Laman hade
nämligen, såsom Regeln bjuder, icke tagit den ringaste
notis om henne. »Är hans lärjunge också likadan?»

»Nej, moder», svarade Kim artigt. »Inte när en
kvinna ser bra ut och framför allt är givmild mot
de hungriga.»

»En tiggares svar», anmärkte hantverkaren
skrattande. »Du har dig själv att skylla därför, syster.»
Kim hade sträckt ut sina händer liksom för att tigga.

»Och vart skall du taga vägen?» frågade kvinnan,
i det hon räckte honom en halv kaka bröd, som hon
tagit fram ur ett flottigt paket.

»Till Benares.»

»Taskspelare kanhända?» föreslog den unge
soldaten. »Kan du några konster att fördriva tiden med?
Varför svarar inte den där gule mannen?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:49:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kim/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free