- Project Runeberg -  Kim, hela världens lille vän : berättelse från Indien /
89

(1928) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Ezaline Boheman With: Fredrik Böök
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

få väl se — vi få väl se.» Och han trummade på
sadelknappen.

»Detta är icke rätta platsen för affärers uppgörande,
min far. Låt oss rida till ditt hem.»

»Ja, men betala åtminstone först gossen; jag har
inga småpengar på mig, och han medförde ju dock
lyckosamma nyheter. Hallå, du hela världens lille vän,
ett krig står verkligen för dörren.»

»Det sade jag ju», sade Kim lugnt.

»Vad är det fråga om?» sade laman, som fingrade
på sitt radband och brann av otålighet att få fortsätta
färden.

»Min herre besvärar icke stjärnorna för betalning.
Vi framförde nyheterna — du kan intyga att vi
framförde dem — och nu gå vi.» Kim böjde till hälften
ihop sin hand liksom för att uppfånga en slant.

Sonen slängde till Kim ett silvermynt, som glänste
i solskenet under det han mumlade någonting om
tiggare och taskspelare. Slanten var värd fyra annas
och skulle skaffa dem riklig föda under flera dagar.
Då laman såg glittret av metallen, frammumlade han
en välsignelse.

»Far nu väl, du hela världens lille vän», ropade den
gamle soldaten, i det han vände sin magra ponny.
»Detta är första gången i hela mitt liv, som jag träffat
på en sann profet — som icke tillhört armén.»

Far och son redo nu bort tillsammans, och den gamle
satt lika rak i sadeln som någonsin sonen.

En infödd poliskonstapel, klädd i gula linnekläder,
kom gående tvärs över landsvägen. Han hade
observerat den blänkande slanten.

»Halt!» ropade han i befallande ton på engelska.
»Vet ni inte, att den som träder in på stora
landsvägen från en sidoväg, måste erlägga en avgift av två
annas — således fyra annas för er båda? Regeringen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:49:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kim/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free