- Project Runeberg -  Kim, hela världens lille vän : berättelse från Indien /
168

(1928) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Ezaline Boheman With: Fredrik Böök
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Vi tillhöra således alla samma kedja», tänkte Kim
slutligen, »översten, Mahbub Ali och jag, när jag blir
volontär. Han kommer att använda mig på samma sätt
som Mahbub Ali gjorde. Det har jag ingenting emot,
ifall jag därigenom kan få återvända till
landsvägslivet. Dessa kläder bli inte trevligare i längden.»

När de kommo till den livliga stationen i Lucknow,
syntes icke en skymt av laman. Kim svalde sin
missräkning, under det att översten placerade honom i en
ticca garri jämte hans snygga reseffekter och lät
honom fara till St. Xavier.

»Jag säger inte adjö, emedan vi snart skola träffas
igen», ropade han till honom. »Vi skola nog träffas
många gånger, ifall du fortfar att ha lika gott gry i
dig. Men du har inte blivit prövad ännu.»

»Inte en gång då jag lämnade dig —» Kim var
sannerligen nog djärv att använda det förtroliga
tilltalsordet — »den vita hingstens stamträd?»

»Mycket vinnes genom att glömma, lille broder»,
sade översten med en blick, som trängde genom Kims
skulderblad, då denne kröp upp i vagnen.

Det tog honom nära fem minuter att hämta sig.
Därefter började han att med välbehag inandas den
främmande luften. »En präktig stad», sade han,
»präktigare till och med än Lahor. Vad basarerna måtte
vara trevliga här! Kör genom basarerna, kusk.»

»Jag har fått befallning att köra dig till skolan.»
Kusken begagnade tilltalsordet du, vilket är en stor
förolämpning, då det användes mot en vit man. På
det tydligaste och mest flytande folkspråk lät Kim
honom förstå sitt misstag, varefter han klev upp på
kuskbocken, och sedan de kommit underfund med
varandra, tog han tömmarne och körde under ett par
timmars tid omkring i staden, varunder han jämförde allt
vad han såg med vad han förut sett och njöt
obeskrivligt. Det finns ingen stad — med undantag av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:49:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kim/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free