- Project Runeberg -  Kim, hela världens lille vän : berättelse från Indien /
170

(1928) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Ezaline Boheman With: Fredrik Böök
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Stanna!» skrek han. »Stanna här. Jag vill inte fara
till skolan genast.»

»Men vem skall betala mig för all denna åkning?»
sade kusken buttert. »Är pojken tokig. Förra gången
var det en danserska, och nu är det en präst.»

Kim låg raklång på vägen och klappade de dammiga
fötterna under den gula dräkten.

»Jag har väntat här en och en halv dag», började
laman med sin entoniga röst. »Nej, nej, jag hade en
lärjunge med mig. Min vän i Tirthankers tempel
skickade en lärjunge med mig på denna resa. När jag fick
ditt brev, reste jag genast från Benares med tåget. Ja,
jag får ordentlig mat. Jag behöver ingenting.»

»Men varför stannade du inte hos den där kvinnan
från Kulu, o, Helige? På vad sätt kom du till Benares?
Mitt hjärta har varit tungt sedan vi skildes.»

»Kvinnan tröttade ut mig med sitt ständiga prat.

Jag skilde mig således från hennes sällskap och
tillät henne att samla förtjänster genom frikostighet. Hon
är åtminstone en kvinna med öppen hand, och jag
lovade att återvända till hennes hus, om så skulle
behövas. Och när jag nu befann mig ensam i den stora
förskräckliga världen, kom jag att tänka på, att jag
kunde fara med te-rain till Benares, där jag visste, att
det i Tirthankers tempel fanns en, som var sökare
liksom jag.»

»Ah! Din flod!» sade Kim. »Jag har alldeles glömt
din Flod!»

»Så snart, min chela? Jag har aldrig glömt den, men
då jag lämnade dig, föreföll det mig klokare, att jag
begav mig till templet och hämtade råd där, ty, ser du,
Indien är stort, och det kunde ju vara möjligt, att
några visa män före vår tid lämnat upplysningar om
var Floden finnes. I Tirthankers tempel diskuterar
man denna fråga; den ene säger ett och den andre ett
annat. De äro myket välvilliga människor.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:49:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kim/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free