Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fotgängare, som hade bråttom och sjöng för att hålla
onda andar på avstånd, gingo även förbi honom.
Slutligen hörde han hovslagen av en häst.
»Aha! Det här liknar mera Mahbub Ali», tänkte
Kim, i detsamma som hästen skyggade för det lilla
huvudet, som stack upp ovanför diket.
»Ohoj, Mahbub, akta dig», viskade han.
Hästen ryggade tillbaka, så att den nästan reste sig
på bakbenen och tvangs därpå fram till dikeskanten.
»Aldrig mera skall jag använda en skodd häst, då
jag är ute och rider om natten», sade Mahbub Ali. »De
plocka upp alla ben och spikar, som finnas i staden.»
Vid dessa ord lutade han sig ned för att lyfta upp
hästens framben, och detta bragte hans huvud i
jämnbredd med Kims. »Kryp ned», viskade han. »Natten
är full av ögon.»
»Två karlar avvakta din ankomst, gömda bakom
boskapsvagnarna. De ämna skjuta dig, så snart du lagt
dig, emedan ett högt pris är satt på ditt huvud. Jag
hörde det, då jag låg och sov i närheten av hästarna.»
»Såg du dem?.... Stilla, du satans avkomma.»
Detta senare yttrades i vredgad ton till hästen.
»Nej.»
»Var en av dem klädd som en fakir?»
»Den ene sade till den andre: ’Vad är du för slags
fakir, som är rädd för litet spioneri?’»
»Gott. Återvänd till lägret och lägg dig och sov. Jag
kommer inte att dö i natt.»
Mahbub Ali vände om sin häst och försvann. Kim
följde diket, tills han kom till en punkt belägen mitt
emot hans andra viloplats, gled över vägen som en
vessla och svepte åter in sig i filten.
»Nu har jag åtminstone varnat Mahbub Ali», tänkte
han helt belåten. »Och det lät, som om han skulle
väntat något dylikt. Jag tror inte, att de båda männen
skola draga någon fördel av denna nattvakt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
