- Project Runeberg -  Kim, hela världens lille vän : berättelse från Indien /
215

(1928) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Ezaline Boheman With: Fredrik Böök
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kim

blick är tillräcklig för mig.» Han vände stolt ryggen
åt Kim.

»Men vad är det fråga om för spel?»

»När du har räknat och undersökt stenarna och är
säker på, att du kan komma ihåg dem alla, så breder
jag denna tidning över dem, och sedan skall du räkna
upp dem för Lurgan sahib. Jag skall skriva upp mina.»

»Aha!» Tävlingsinstinkten vaknade till liv i Kims
bröst. Han lutade sig ned över tallriken; endast
femton stenar lågo på densamma.

»Det är ju lätt», sade han efter en minut. Barnet
betäckte de glittrande stenarne med en tidning och skrev
upp något i en bok.

»Under det där papperet ligga fem blå stenar — en
stor, en mindre och tre mycket små», sade Kim
ivrigt. »Och så finns där fyra gröna stenar och en med
ett hål i, och så är där en gul sten, som jag kan se
tvärs igenom, och en, som liknar ett pipmunstycke. Och
så finns där två röda — och — jag räknade dem ju
till femton, men jag har glömt två. Nej, låt mig få
tid på mig. En var av elfenben, liten och brunaktig,
och — och — låt mig få tänka...»

»En — två —» Lurgan sahib räknade till tio. Kim
skakade på huvudet.

»Hör nu min uppräkning», utbrast hindugossen,
darrande av förtjusning. »Först två skadade safirer — en
om två karat och en om fyra, efter vad jag kan
förmoda. Fyrakarats-safiren är skavd i kanten. Vidare
finnas en turkestansk turkos med svarta ådror och två,
som bära inskrifter — en med Guds namn i förgyllda
bokstäver, men den andra inskriften kan jag inte läsa,
ty stenen är sprucken på mitten; den har suttit i en
gammal ring. Vi ha nu fem blå stenar. Vidare finnas
fyra skadade smaragder, men en är genomborrad på
två ställen och en annan är en smula rispig.»

»Deras vikt?» frågade Lurgan sahib lugnt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:49:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kim/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free