Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Rudyard Kipling
huvudsumman av hans föredrag trots de många
utvikningarna, och kände sig mycket intresserad därav.
Detta var en ny konst, som man kunde gömma i sitt
huvud, och efter allt vad han sett av den stora, vida
världen föreföll det honom, som om man aldrig
kunde äga för mycket kunskaper.
När Baban talat utan avbrott i en och en halv
timme, sade han slutligen:
»Jag hoppas att en dag få det nöjet att göra din
officiella bekantskap. Ad interim, ifall jag får tillåta mig
det uttrycket, skall jag skänka dig denna betelask, som
är en mycket värdefull sak och som kostat mig två
rupier för endast fyra år sedan.» Det var en billig,
hjärtformig dosa av mässing med tre fack, avsedda
till förvaring av den eviga betelnöten, gummi och
pan-blad, ehuru den nu var fylld med små
medikamentsflaskor. »Detta är belöningen för ditt återgivande av
den helige mannens roll. Ser du, du är så ung, att du
tror dig kunna leva i evighet, och därför vårdar du
inte din kropp. Men det är ofantligt besvärligt att bli
sjuk, just då man är mitt uppe i sitt arbete. Jag
tycker själv mycket om medicin, och dessutom är det
alltid bra att ha den tillhands för att kunna böta
fattigt folk. De droger, som finnas i dessa flaskor, äro
mycket nyttiga — kinin m. m. Jag skänker dig dem
som ett minne. Och nu farväl. Jag har en angelägen
privat affär att uträtta här.»
Och ljudlöst som en katt gled han ur vagnen ned
på Ambalavägen, ropade an en förbipasserande ekka
och satte sig upp i denna, under det att Kim tankfull
satt och tummade på betelasken.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
