- Project Runeberg -  Kim, hela världens lille vän : berättelse från Indien /
240

(1928) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Ezaline Boheman With: Fredrik Böök
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

Rudyard Kipling

för dig, att du inte kan bli pukka (ordinarie) förrän
du avlagt höstexamen. Sålunda får du inte tänka, att
du ger dig ut i världen för att roa dig och att din lycka
är gjord. Du har ett styvt arbete framför dig. Men om
du lyckas att bli pukka, så kan du stiga högt och få
ända till fyrahundra femtio rupier i månaden.» Och nu
gav föreståndaren honom många goda råd med
avseende på hans uppförande, hans sätt och hans seder.
Och Kims kamrater, som voro avundsjuka över hans
framgång, pratade vitt och brett om favorilsystem och
korruption. Unge Cazalet, vars far var en pensionerad
tjänsteman i Chunar, lät undfalla sig en mycket tydlig
vink om, att överste Creightons intresse för Kim var
ett verkligt faderligt, men i stället för att svara med
samma mynt förhöll sig Kim alldeles passiv. Han
tänkte på det brev han fått från Mahbub och vari denne
stämt möte med honom samma eftermiddag i ett hus,
vars blotta namn skulle kommit håren att resa sig på
föreståndarens huvud ...

»Jag fruktade, att taket i sista stund skulle falla
ned över mitt huvud, så att jag inte kunde komma
åstad», sade Kim till Mahbub Ali samma afton vid
Lucknows järnvägsstation. »Är det verkligen sant, att
allt är slut, o, min fader?»

Mahbub knäppte med fingrarna för att beteckna
huru absolut slut det var, och hans ögon lyste som
glödande kol.

»Giv mig pistolen, så att jag får bära den.»

»Sakta, sakta! Ett halvt år får du löpa utan lina.
Detta lyckades jag utverka av överste sahib. Och tjugu
rupier får du i månaden. Gamle Rödhatten vet, att du
kommer.»

»Jag skall betala dig dustoorie (kommissionsarvode)
på min lön under tre månader», sade Kim allvarsamt.
»Ja, två rupier i månaden. Men först måste vi göra oss
av med dessa.» Och Kim slet i sin krage och ryckte i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:49:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kim/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free