Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kim
273
»Du är åtminstone säker på tåget.»
»När du varit med ett år i det stora Spelet, så
kommer du att tala på annat sätt. Man har
telegraferat om mig till Delhi och beskrivit varenda trasa,
jag har på mig. Tjugu — ja hundra, om så skulle
behövas — ha sett mig mörda pojken. Och du kan
ingen nytta göra!»
Kim hade tillräckligt bra reda på de inföddas sätt
att gå till väga för att inse, att anklagelsen skulle
vara fullständig och stödd med alla upptänkliga bevis
— ända till liket. Mahrattan knöt händerna av smärta,
djaten satt och stirrade surmulen framför sig i sitt
hörn, och laman fingrade på sina kulor. Och under
det Kim företog åtskilliga yrkesmässiga
manipulationer på Mahrattans hals, uttänkte han en plan för att
hjälpa honom.
»Vet du någon trollformel, som kan förändra mitt
utseende? I annat fall är jag förlorad. Om jag blott
fått vara ensam fem — tio minuter — om jag inte
hade haft så bråttom, så skulle jag kunnat —»
»Är han inte botad ännu, undergörare?» frågade
djaten avundsjukt. »Du har läst över honom
tillräckligt länge nu tycker jag.»
»Nej, jag kan inte inse, att det finns någon bot för
hans onda, ifall han inte vill sitta tre dagar i en
bairagis dräkt.» Detta är ett mycket vanligt straff,
till vilket feta ockrare ofta bruka dömas av sina
andliga rådgivare.
»Prästerna hålla då alltid ihop», sade djaten, vilken
i likhet med de flesta grovt vidskepliga människor
aldrig kunde låta bli att håna sin egen kyrka.
»Skall din son kanske bli en präst? Det är tid på
att han tar litet mera av min kinin.»
»Vi djater äro bufflar allesammans», sade djaten
med ett vekare tonfall.
18 — Kipling, Kim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
