Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°°
Rudyard, Kipling
barnaföderska. Shamlegh är ditt med hovar, horn och
hudar, mjölk och smör. Det står dig fritt att taga
eller låta bli.»
Vid dessa ord lämnade hon hyddan och började
vandra uppför sluttningen för att möta morgonsolen
femton hundra fot ovanför dem. Kim stod och såg,
huru hennes smycken glänste i solskenet, och han
tänkte för sig själv:
»Hur skall en man kunna följa Vägen eller sköta
det stora Spelet, då han aldrig får vara i fred för
kvinnor. Först var det den där flickan vid färj stället
i Akrola, sedan stalldrängens hustru bakom duvslaget
— för att inte tala om alla de andra — och nu
kommer den här! När jag var barn, gjorde det ingenting,
men nu är jag en man, och de vilja icke anse mig
såsom en man. Valnötter, kan tänka! På slätten är
det mandlar, men det betyder detsamma!»
Han begav sig nu ut för att skaffa mat i byn —
icke med en tiggarskål, vilket kunde passa nere på
slätten, utan stolt som en furste. Shamleghs
sommarbefolkning bestod blott av tre familjer — fyra
kvinnor och åtta eller nio män. De hade tagit sin rika andel
i bytet och voro allesammans fullproppade med
konserver och diverse dricksvaror, från kinin till vit vodka.
Tälten hade för länge sedan sönderskurits och delats,
och runt omkring såg man kokkärl av aluminium.
Men de betraktade lamans närvaro såsom ett absolut
säkert skydd mot alla ledsamma följder och gåvo Kim
det bästa de hade. Därpå satte de sig att tina upp ute
i solskenet med benen dinglande över bottenlösa
avgrunder, under det att de pratade, skrattade och rökte.
De bedömde Indien och den indiska regeringen
uteslutande efter de sahiber, vilka hade använt dem och
deras vänner som shikarris. Kim fick höra berättelser
om sahiber, vilka redan vilat tjugu år i sina gravar,
varvid varje detalj ställdes i relief mot det förflutna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
