Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - 3. Kinas geografi, folkmängd och naturliga hjälpkällor. Af J. Sköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namnet »Kin-sha-kiang». Kin betyder guld, sha sand och
kiang flod; sålunda »guldsandsfloden». Detta är icke heller
ett tomt namn utan motsvarar nog, hvad det betyder. Jag
vill här återgifva, hvad jag läste uti den pålitliga tidningen
North China Daily News för ett par år sedan. Denna tidning
har varit med uti de växlande striderna och de politiska
brytningarna, alltsedan Kina öppnade sina portar för de »utländska
barbarerna», och har därför väl reda på hvarjehanda
förhållanden i »midtens blomsterland». Beträffande de ädla metallerna
guld och silfver säger tidningen bland annat: »Med primitiva
metoder tager man reda på guld uti de tre provinserna Shansi,
Junnan och Sichuan. Många floder från dessa provinser föra
med sig från sina källor i bergstrakterna guldkorn, som det
nog är mödan värdt att taga vara på. Den viktigaste
strömmen i denna del är Kin-sha-kiang, som slutligen bildar
Jang-tsi-kiang. Denna flod afsätter guld under sitt lopp genom
provinserna Junnan och Sichuan. De nordvästra provinserna
nedsända tillfälligtvis små bitar af guld, 2 ä 3 tum (eng.) långa,
och de hafva befunnits innehålla 95 procent rent guld.
Silfver är det ock godt om. Sådant erhålles från Junnan nära
gränsen af Kochin-Kina. Det säges också, att man erhåller
sådant i stor myckenhet från guvernementets grufvor i Shansi
och Shantong. Det kan ej bestämmas, huru mycket silfver, som
fås, men på grund af att så mycket förbrukas i riket och
äfvenledes exporteras, måste det arbetas fram i mängd både
i norr och söder.» Till detta vill jag bifoga, att man påstår,
det guld funnits på mellan 50 å 60 samt silfver på mellan
60 å 70 platser uti Kina. Dessutom finns det koppar, tenn,
bly, kvicksilfver samt kalksten, marmor saltpeter och en hel
mängd dyrbara skatter, som vi nog icke nu kunna göra oss en
föreställning om. Svafvelförande källor finnas i Shansi samt
petroleumkällor i Shensi. Det finns äfven ädelstenar. Somliga
påstå, att de äro oäkta, men äkta sådana torde nog icke heller
saknas. Järn och stenkol är det stort öfverflöd på i Kina.
Medan stenkolen voro okända i Europa, användes dé af kine-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
