- Project Runeberg -  Kina-konferensen i Stockholm d. 4-8 mars 1899 /
88

(1899) [MARC] With: Erik Jakob Ekman - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - 10. Fotbindningen. Af fru Eva Sköld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dånighet?» Enligt vice konungen Chang-chih-tungs uppgift
spreds denna sed mycket hastigt under Yen-dynastien.
Landet var då i uppror litet hvarstädes, och under den laglöshet,
som var rådande, menade man, att det var säkrare för kvinnor
att stanna hemma, och som ett verksamt medel att förmå dem
därtill användes och spreds fotbindningen.

Tillförlitligheten af dessa uppgifter må lämnas därhän.
Det är dock visst, att denna barbariska sed numera är utbredd
öfver större delen af det egentliga Kina. Fotbindningen lär
likväl nu ej förekomma vid det kinesiska hofvet. Somliga påstå
ock, att inga mandschu-kvinnor hafva hopkrympta fötter. Detta
är sant så till vida, att deras fötter ej äro bundna på samma
sätt som kinesiskornas. En doktorinna, som bott i
Mandschuriet flera år, sade en gång till mig, att det var mycket
vanligt, att kvinnorna därstädes binda sina fötter på så
sätt, att de vika tårna dubbla under fötterna, hvilka sålunda
blifva mycket kortare, än om de finge behålla sin naturliga
storlek. Kvinnorna, som tillhöra Hacka-folket, hvilket bebor de
sydligare provinsernas bergstrakter, hafva naturliga fötter. Så
är ock förhållandet med en stor del af de tarfligare kinesiskorna
i Kanton och däromkring. I Wuhu’s omnejd finnas också rätt
många, som hafva naturliga fötter, och, enligt hvad jag själf
erfarit, kan man t. o. m. få se dem traska barfota.

Bindningsprocessen, fasonen på de skor, som användas, och
de sociala villkoren för fången i fotbindningens bojor skilja sig
ganska betydligt i olika delar af riket. Somliga binda sina
flickors fötter vid 3, 4 till 8 års ålder, medan andra dröja
därmed till det 12 å 14 året. Det gifves dock exempel på en,
som började binda sina fötter, då hon var 20 år gammal.
Denna flicka hade varit såld till slafvinna men lösköptes
sedermera af föräldrarne vid ofvan angifna ålder.

Fordom hörde man sägas, att kineserna använda järnskor
att sammankrympa de små flickornas fötter med. Så är dock
icke förhållandet. Man begagnar endast starka lärftsremsor af
2 till 3 tums bredd och omkring 10 fots längd för detta ändamål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 14 23:18:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kinakonf/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free