- Project Runeberg -  Kina-konferensen i Stockholm d. 4-8 mars 1899 /
89

(1899) [MARC] With: Erik Jakob Ekman - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - 10. Fotbindningen. Af fru Eva Sköld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från tidigaste ålder söker man att intala den lilla flickan
nödvändigheten af att få sina fötter väl bundna, på det att hon
må sé fin och tilldragande ut samt sålunda hafva utsikt till att
få en förmögen man och såsom följd däraf granna kläder,
glänsande smycken och ett bekvämt lefnadssätt. Somliga flickor
tänka det oaktadt med bäfvan på den tortyr, som väntar dem.

Då man för första gången ämnar att anlägga det
hop-krympande bandaget, så anskaffar man en tvättbalja med varmt

vatten och befaller det stackars barnet att hålla sina fötter


däri. Åtskilliga sötsaker anskaffas måhända för att muta den

lilla till tystnad, då smärtan börjar förnimmas, och stundom
har man en käpp till hands, hvilken någon är färdig att
använda, om den stackars flickan skulle alltför högljudt jämra
sig. När fötterna efter en stund blifvit väl uppmjukade,
kommer mor eller farmor med tygremsan. Den ena foten tages
upp ur vattnet, och bindningsprocessen börjar. Man lägger den
ena änden af tygremsan på insidan af foten och för den sedan
öfver de 4 mindre tårna, hvilka med bandaget dragas ned
under fotsulan. Så förer man vidare remsan öfver vristen
och rundt omkring hälen, dragande denna och tårna närmare
tillsamman, så att det blir en knöl på vristen och liksom en
klyfta mellan hälen och tårna. På det sättet fortsätter man
att linda, till dess remsan är slut, och då fäster man den väl
med nål och tråd.

Allt emellanåt — en gång i månaden eller mera — sättas
sedan under första tiden fötterna med bandaget på i ljumt
vatten för att uppblötas. Då detta skett, aftages bandaget. Man
beströr foten med pulveriserad alun, och nytt bandage anlägges
med största skyndsamhet, och för hvarje gång så sker, dragés
bandet åt litet hårdare än förut. Man måste gå raskt till väga
med denna operation, ty i annat fall börjar blodet att på nytt
cirkulera i fötterna, och i så fall blir smärtan odräglig. Ett
kinesiskt ordspråk säger: »För hvarje par små fötter har det
gjutits en vattenså full med tårar». När bandaget sålunda
bytes om, måste alltid det vissnade skinnet bottagas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 14 23:18:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kinakonf/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free