- Project Runeberg -  Kina-konferensen i Stockholm d. 4-8 mars 1899 /
146

(1899) [MARC] With: Erik Jakob Ekman - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II - 14. Kina förr och nu i fråga om missionen samt telegrafer, järnvägar, postväsende, industri m. m. Af J. Sköld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

V.


Penningar och banksystem.



De flesta torde hafva hört talas om kinesiska
mässingspenningar. Det är ett öf ver hela det stora riket gångbart mynt.
Hvarje mässingsslant har ett fyrkantigt hål i inidten, och de
trädas upp på snören. En full sträng skall innehålla 1,000
slantar, och vill man ut för att köpa någonting, som är dyrt,
här man kanske att kasta både två och tre eller ändå flera sådana
penningsträngar på axeln. Det går ungefär 2 å 4 sådana där
kinesiska mässingsslantar på ett svenskt öre. På det kinesiska
språket kallas dessa slantar för tfong-tsfen, och de i Kina
varande engelsmännen kalla dem för cash. Det finnes också
ett slags papperspenningar, men de gälla endast å de lokala
platserna, så att de äro icke till någon hjälp, då man skall vara
ute på resor. Om man far en längre eller kortare vägsträcka,
måste man alltid hafva mässingsslantar, ifall man skall köpa
sig något litet under resan.

I fråga om Kinas penningeväsende får man icke glömma
taels och cent. Detta är dock icke något klingande mynt utan
består af större och mindre silfverklumpar. En tael är värd
ungefär tre kronor efter nuvarande kurs. Om man skulle
anträda en resa, som räckte flera månader, så förstås det lätt, att
man vore nödsakad att hafva tiotals män för att bära
mässingsslantar. För en lång resa tager man därför med sig en eller
flera silfverklumpar och endast ett litet antal mässingsslantar,
så att man har för själfva början af färden. Då man förbrukat
de medförda mässingspenningarna, så tager man silfverklumpen,
går till en smed och får en liten bit afhuggen. För den lilla
biten får man sedan på en bank eller i en butik växla till sig
mässingspenningar och sedan vandra vidare, och, då de tagit
slut, får man göra om samma sak igen hos en annan smed.
Vid köp af hus eller tomter väges det alltid upp silfver som
betalning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 14 23:18:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kinakonf/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free