Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III - 25. Missionsarbetet bland Kinas kvinnor. Af fröken Fredrika Hallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rår sig själf. Men hon har man och barn, som skola hafva
skor och kläder. Antag, att familjen består af fyra personer,
man och hustru samt två söner. De behöfva hvardera 4 par
skor om året, det gör inalles 16 par skor. Att sy ett par
skor tager vanligen 4 eller 5 dagar. Dessutom behöfver hvar
och en två omgångar kläder, en för vintern och en för
sommaren. Går hon till handelsboden och köper tyg till alla dessa
saker? Nej, hon går till bomullsfältet och hämtar materialet.
Bomullen måste först torkas, rensas och harpas och därefter
spinnas, väfvas och sys. Ack ja, nog skulle hon vilja komma
och lära, men hvem skulle då göra hennes arbete?
Arbetet i byarna är oftast det mest fruktbärande. Då där
redan finnas kristna eller sådana, som vi känna, och som vilja
taga emot oss, anordnas klasser för undervisning. Är afståndet
från stationen stort, reser man ej dit så ofta utan stannar hellre
kvar där en tid, t. ex. en månad, under hvilken tid man bor
hos någon kinesisk familj, äter af deras mat och betalar
därför ungefär 30 öre om dagen. Vid sådana besök har man godt
tillfälle att lära känna deras familjelif och lefnadsförhållanden.
Missionsresor på kortare eller längre tid företagas ofta, då
många byar besökas. Man bor då på värdshus. I de trakter,
som ligga omkring de segelbara floderna, bruka missionärerna
hyra en båt, som under resan blir deras flyttbara bostad. Under
en sådan missionsresa på 14 dagar besökte två kvinnliga
missionärer 25 byar och i dessa 42 familjer. I hvarje familj hade
de tillfälle att tala till oomvända, som alltid kommo tillstädes.
Under denna resa hade de fått vittna om Gud för mer än tusen
människor.
Då man gör missionsresor till byar, där inga kristna finnas,
brukar man med någon tids mellanrum åter besöka samma
byar. Då man märker, att där börjar uppstå verkligt intresse
för evangelium, anordnar man gemensam söndagsgudstjänst i
någon af byarna, och så uppstår där en s. k. utstation.
I det föregående har jag sökt visa några af de sätt, hvarpå
vi gå till väga vid missionsarbetet i Kina. Men innan jag slutar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
