Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III - 26. Om skolverksamheten - 27. Opieasylverksamheten. Af fröken Fredrika Hallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är inträdet fritt eller också fordras någon obetydlig afgift. I
andra däremot betalas en bestämd summa vid inträdet,
tillräcklig för patientens behof af medicin och föda under
afvänj-ningstiden. Man har funnit, att det ej medför något godt
resultat att afvänja för intet. Men å andra sidan är det
farligt att sätta afgiften så hög, att det blir den alla ringaste
förtjänst därpå. Hellre må man riskera någon liten förlust än
att på minsta sätt gifva anledning till, att infödda kristna
medhjälpare och asylföreståndare falla i den snaran att göra
afvänjning från opium till en vinstgifvande affär. Girigheten
uppväckes lätt äfven hos den kristne kinesen.
Afvänjandet från opium kan ske antingen 1) hastigt,
under 10 till högst 20 dagar, eller 2) långsamt, under 1 å 2
månader. Det förstnämnda sättet orsakar patienten mycket
lidande, och han blir därigenom ur stånd att lyssna till
sanningen eller med något intresse bevista gudstjänsten. Han
går miste om den andliga välsignelsen. Detta sätt är
därför ej att rekommendera utan hellre det långsamma
afvänjandet, hvarvid lidandet är af en jämförelsevis lindrig art. Det
är lättare att sköta dessa. De kunna med intresse taga del i
gudstjänsten, och man har då längre tid att. undervisa och söka
öfvertyga dem om sanningen. Och det är ju den andliga
välsignelsen, som är hufvudändamålet med missionärernas
opie-asyler.
Biblar och traktater böra finnas i asylen äfvensom andra
goda böcker, om man har sådana, samt tidningar, tafvelböcker
och kartor.
Om man vill upprätta en opieasyl, måste man först se
sig om efter en passande lokal, därnäst en bra och pålitlig
kock och en föreståndare. Missionären är naturligtvis själf
den egentlige föreståndaren, men han måste likväl vara biträdd
af en infödd. Till biträdande föreståndare bör ej antagas någon
annan än en döpt kristen, som är pålitlig, har ett stadgadt
väsen och en någorlunda god bibelkunskap. Han bör om
möjligt kunna sjunga, ty sången upplifvar dem mycket, och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
