Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV - 29. Hvad kan ytterligare göras af Sveriges missionsvänner för Kinas evangelisering? Af Josef Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Låt de rika sköta den saken, de kunna lätt undvara några
kronor».
»Ja men, mamma», svarade gossen och såg med sina
trofasta ögon in i moderns ansikte, »jag skall icke lefva länge
men vill dock så gärna göra något för Jesus. Tror ej mamma,
att mamma kunde skaffa mig en missionssparbössa?»
»Jo, nog kunde jag det, men du får ej tigga penningar.»
»Nej, jag skall förtjäna penningar. Jag skall bedja far,
att jag får litet ved, och så skall jag spänta tändvirkesbuntar och
sälja för missionen. Modern skaffade honom en sparbössa, och
fadern gaf honom vedträn, och han begynte sitt arbete. Han
satte sparbössan i fönstret och gjorde en ask af papp, som han
ställde bredvid och präntade på denna: »För missionen», och
så satte han sina små buntar i asken. Då missionsvänner
gingo förbi den ringa boningen och sågo, att där stod en ask
med tändvirkesbuntar, som voro till salu för missionen, grepos
deras hjärtan, och många gingo in för att göra sina uppköp,
hvarvid de lade betalningen i sparbössan.
Det fortgick så en tid, och så skulle ett missionsmöte
hållas i staden. Många skyndade upp till kyrkan för att höra
evangelium förkunnas och erhålla meddelanden från
missionsfältet. Bland de besökande var också en arbetarehustru, som
var klädd i en svart hufvudduk. Då sparbössorna efteråt skulle
lämnas till missionskassören, kom hon fram med en sparbössa
i sin hand. »Jag skall bedja», sade hon, »att få lämna min lille
gosses sparbössa. Han älskade Jesus och ville så gärna göra
något för honom», och därpå brast hon ut i häftig gråt.
Missionskassören såg på henne och frågade: »Är den lille fattige
gossen i Målaregränd eder son?» Kvinnan svarade under
snyftningar: »Han är död nu. Han var sjuk endast en vecka,
och de sista dagarna måste jag stödja honom med kuddar under
armarna, ty han älskade Jesus så innerligt, sade han, att han
ville spänta tändvirkesbuntar för honom.» Missionskassören
vardt djupt gripen, öppnade sparbössan och fann den innehålla
12 kronor och några ören.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
