Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ur kinematografiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 3 8 -
i
rS ^
H
D
Bild 20. Muybridges försök. »Ur Die Kinema-
tograpliie» av Wolf-Czapek. Se litteraturfört.
Klichén överlämnad av Svensk Läraretidning.
Bild 22. Jules Marey. Minnesstod (i hans födelse-
bygd Beaume i Cote d’Or) med bl. a. reliefserien
runt pelaren symboliserande kinematografien.
Bild 23. Tomas Alva
Edison.
lars flygrörelser. Det
lär ha varit hans av-
sikt att medelst pro-
jektion använda des-
vetenskapligt åskåd-
ningsmateriell, och torde han sålunda
kunna anses vara den förste, som sökte
använda en kinematografisk apparat i
egentligt undervisningssyfte. Han kan
ock enligt Liesegang betraktas som den
egentlige uppfinnaren av den nu bruk-
liga kinematografen. Efter aderton års
experimenterande lyckades han nämli-
gen 1888 konstruera en kamera, ge-
tfpoiier
nästan s
lade m a
|dnemat°;
Edi
i kinems
till ett p:
på fflmb
nade ha
toskopet,
sedda.
De
Anschiit;
hade en
på ett f
få rum.
Br.
lätthante
praktisk-
den s. \
använda
skilda [
förutsätt
spridnin
Se
uppfinn:
derna l
»
»»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
