Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ur kinematografiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 58 —
fosterländsk sång. Firman Urbans biograf i London, Scala,
har besökts av engelske kronprinsen, som där ville se de med
»kinemacolor» framställda kröningshögtidligheterna. Och på
slottet Sandringham har inför änkedrottningen givits kinema-
tografisk förevisning med de nämnda bilderna i programmet.
Hon var ej med vid festligheterna i London men kunde på
detta sätt likväl få se dem. *)
En i tidskriften »Ingeniören» införd artikel »Ett modernt
kinematografbygge» av ingeniör O. von Stapelmohr visar tyd-
ligt, att numera kinematografien är något också för bygg-
nadskonsten att särskilt räkna med. Några rader därur, som
kunna anses vara av mera allmänt intresse, tar jag mig fri-
heten anföra: »De ständigt växande fordringarna på ett om-
växlande program och på salongens elegans och bekvämlighet
samt icke minst den skarpa konkurrensen har pä sista tiden
fört biografbyggandet in på nya banor. Staden Bryssel torde
i detta avseende kunna anses såsom en föregångsstad, ty den
äger över 300 etablissement, vilket ungefär motsvarar ett på
3,000 invanare. Ett stort antal av dessa kunna, vad storlek
och elegans beträffar, mäta sig med en modern teater och
rymma ända upp till 4,000 åskådare. — — —
*) I Sverige kan ju för resten kinematografien anteckna en kunglig
hovleverantör.
. Bild. 38. Biografteater, exteriör. (Viktoriateatern, Malmö). Klichén
benäget överlämnad av arkitekt Axel Stenberg, Malmö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
