- Project Runeberg -  Kinematografien, ett bildningsmedel /
63

(1914) [MARC] [MARC] Author: Frans Hallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ur kinematografiens historia - 15. Uppkomsten av särskilda censurorgan - 16. Nya uppgifter vänta denna meddelelseform

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 63 —
ertle
. S
t
u
n
d
o
m Ett officiellt medgivande åt att denna konstens »grimme
Aelling» dock har en viss rätt att finnas till, kan senast spåras
i det skydd för kinematografiskt drama, som uppställes i nyare
Han var ife lagförslag angående litterär äganderätt.
verkade h
a
n ^
i c Uppkomsten av särskilda censurorgan.
nom.
A. F~r, Från skilda håll, icke minst frän skolans, har man dragit
i härnad mot en del biografmissbruk, och man har flerstädes
livfullast; inrättat särskilda censurorgan för dessas stävjande. De första
ivaren själv, Et: av dessa voro väl det amerikanska National Board of Cen-
ligger däri. sorship samt censuren i Berlins polizeiprassidium. De ha på
grund av vissa förhållanden både direkt och indirekt fått den
allra största och omfångsrikaste betydelse. Man har exem-
tmat. pelvis i Sverige, Sachsen, Danmark, Norge inrättat lands-
censur, vilket tvivelsutan i flera avseenden kan ha sina verk-
ligt praktiska fördelar. De första befattningshavarna vid den
svenska statens ordinarie biografcensur voro Dr. W. Fevrell
irtner, som km. seminarieadjunkt Marie Louise Gagner och med. lic. E. Bill
q vist. Det torde vara onödigt att här redogöra för det ytterst
t en häftig k
a
m
: v i k t j g a a r b e t C ) som denna censur har. Dess uppgift, till-
ilen. Att e
k
o
n komst m. m. har för övrigt av vederbörande såväl i dags-
pressen som annars exempelvis genom fröken Gagners före-
v Deutscherfc. ^ N o r d j s k a skolmötet 1910*) om »Biografifrågans läge»
ntligt besvär it framlagts för allmänheten.
. Och somlig;– Kinematografien har sålunda från olika håll ådragit sig
av den i
n
k
o
n
K uppmärksamhet och intresse. Och fortfarande gör den detta,
or filmning. Den innesluter inom sig själv förutsättningarna för, att det
; visa sig, att f- framgent kommer att bli så.
1
1 inom k
i
n
e
m
a
t
ö
-
>
, vilken for r
e
s
t
e
n j g Nya uppgifter vänta denna meddelelseform.
livit fflera
1 Folkbildningsinstitutionernas intresse för kinematografien
I r ä c k l i g t s „ senare tiden i utlandet i viss mån tett sig som en
-trycksmedel &
I kineniato?3
®"" *) Se mötesberättelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:50:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kinemato/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free