Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Kinematografien som förströelsemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej alstrat denna dåliga smak, endast efterliknat och därmed
stärkt den. En liknande företeelse erbjuder pressen. Teore-
tiskt härskar egentligen blott en mening därom, att det är
någonting förkastligt med dessa omständliga berättelser från
domstolsförhandlingar över kriminella förbrytelser eller sociala
skandaler. Men ’das Volk’ är ytterst begivet på dylika be-
rättelser, vilka ofta synas viktigare än alla politiska, konst-
närliga och vetenskapliga företeelser. Intet under, att det gives
förläggare och redaktörer, vilka ockra på den stora mängdens
sensationsbegär och därmed också tvinga den anständiga,
ansvarsmedvetna pressen att tidtals skänka dylika saker allt
för stor uppmärksamhet. Så äro de biografteatrar, vilka ön-
skade leda skådelystnaden in på renare banor tvungna att »tjuta
med ulvarna». — — — Häremot duger endast att rena de
dramatiska framställningarna. Genom medverkan av goda
skådespelare, genom skickligt begagnande av naturen själv som
dekoration framställas nu filmer med skildringar ur historien,
ur dikten eller särskilt för kinematografen författade fantasi-
stycken, vilka icke såra den goda smaken men skänka en
oskyldig förströelse. Om nu skådespelare skulle förhindras
att spela för kinematografen, så är detta förslag visserligen
fullt begripligt med hänsyn till de skriftställare, som skriva
för teatern, men den närmaste följden av ett sådant förbud
vore, att biografteatrarna skulle försämras, medan det vore
högst ovisst, om publiken droge sig från dem och åter fäste
sig vid teatern. Att utan vidare fördöma det kinemato-
grafiska dramat synes oss ganska trångbröstat; detta tids-
fördriv är fullkomligt lika berättigat som att läsa en förströ-
elseroman eller dylikt. Och om man skall vara ärlig; den
inre behållning, som man kunde taga med sig hem från unge-
fär tre fjärdedelar av de varje afton i Berlin givna teater-
styckena, kan alldeles icke rättfärdiga att gent emot kinemato-
grafen sätta sig på sina höga hästar.»*)
* Men, om det är så, ha försöken till kinematografiens höjande ett
icke mindre berättigande, ( A n m . av förf.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
