Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Kinematografien som förströelsemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 11 —
ett alldeles motsatt omdöme. Stundom är det också rätt
intressant iakttaga, hurusom man med en viss ansträngning
söker undvika de benämningar för filmens konst — där denna
finnes —, som kunde vara de riktiga, och som än mer i fram-
tiden skola befinnas vara det. Under alla omständigheter ha
dessa prestationer lyckligtvis i många fall sitt ursprung från
konstnärligt högt kvalificerade personer, och att reproduktionen
ännu saknar något av de medel, som behövas för en fullt
harmonisk framställning av varje dramatisk effekt kan synbar-
ligen icke helt utesluta, att den framkallar verklig konstnjut-
ning närstående stämningar. Svaret på ovannämnda frågor
skulle tvivelsutan icke förlora på att bli lämnat åt framtiden,
då den häftiga kampen mot kinematografien troligen fått an-
ledning att lägga sig.
Erste internale Filmzeitungs enquéte -i frågan är värd
att uppmärksammas. Bland de omkring ett åttiotal svar, som
inkommit till tidningen frän skriftställare, konstnärer och so-
cialpolitici, äro åtskilliga nekande, men de flesta dock jakande.
I förra fallet förväxlar man någon gång själva reproduktions-
sättet med vad som framställes, i senare fallet framhåller man
som självklart, att framställningens karaktär av konst även
här beror på förutsättningarna hos framställaren. Svaret frän
August Bebel är anmärkningsvärt försiktigt. Han skriver näm-
ligen, att han anser sig ej ha tillräckligt satt sig in i frågan
för att kunna avgiva ett bestämt svar.
Även beträffande kinematografien som förströelsemedel
kan i vissa avseenden påvisas en förändning till det bättre, vil-
ken nog kommer att bli än mera märkbar, ju mera de finansiella
intressena kunna lyckas med sig förena litterära och sceniska
förmågor, som genom sina arbeten och sin framställning be-
sinna, att detta i vidaste mening kan gälla ej blott deras na-
tionella utan även internationella anseende,. Kunde månne icke
konstnären genom att förtro sin konst åt filmen ha en viss möjlig-
het dock att låta andra folk få en föreställning om hans folks kynne
samt genom filmens konservering även få sin konst bevarad till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
