Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - G. P.: Märket på deras pannor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄLLAN I ÖKNEN 5
Märket på deras pannor.
Missionsarbete utföres allt
mer och mer i hopp om Jesu
Kristi snara återkomst. „Ty,
om det icke finnes någon de dö-
das uppståndelse —
då är vår
predikan fåfäng, då är ock Eder
•tro fåfäng, säger aposteln. Var-
för då offra, eller offra sig för
predikan om osynliga ting bland
eget eller främmande folk; det
vore ju kanske „effektivare" att
arbeta hemma på materialis-
mens „missionsfält" och endast
glädja sig över att dylikt „mis-
sionsarbete nu redan utföres
med en ursinnig energi t. ex
bland det ryska folket.
Framdeles vill jag för våra
läsare framställa något av mate-
rialet, som berör det kristen-
domsfientliga arbetet i Råds-
Ryssland. Men redan nu vill jag
skriva om min färskaste erfa-
renhet därom.
För några dagar sedan firades
en marxistisk „missionsfest" i
Leningrad. Utan visum kom jag
dit och råkade besöka festen
utan att på förhand alls veta,
vad den gick för. Åhörarna räk-
nades i flere tusen från alla kan-
ter i Leningrad.Flere talare upp-
trädde, och programmet pågick
närmare två timmar. Två män
och kvinnor beskrevo och håna-
de först de troendes andaktsmö-
ten i Leningrad, vilka de kallade
~sekterister". Lika bitande be-
handlade de ock ortodoxa för-
samlingar och präster, vilkas
verksamhet nu för tiden base-
rar sig på frivillig offervillighet,
likasom baptisternas, de evange-
liskakristnas m.fls. verksamhet.
Uppb. 13: 15—17.
Deras böner och sånger för-
vrängde de till smädedikter,
bland dessa några särdeles gif-
tiga, andra åter klumpiga. Så-
tillvida var dock bilden sann, att
jag, ehuru jag ej besökt de
troendes andaktsmöten i Lenin-
grad, fick om dem följande gläd-
jande uppfattning: mötena äro
många och de hållas jämförelse-
vis ofta; till dem inbjudas män-
niskor allt djärvare, bl. a. kla-
gade talaren över att „på arbets-
platser utdelas åt arbetare
adresslappar" och att man t. ex.
i hamnar kan träffa någon gat-
soperska, som med „söta miner"
viskar en i örat, att man på det
kristliga mötet där och där kan
tillbringa en trevlig kväll utan
att behöva slösa bort penningar;
möteslokalerna äro snyggare än
de „röda klubbarna" och de när-
varandes uppförande hyggligt;
man håller sig mest till det di-
rekta bibelordet och undviker
diskussioner om olika trosbe-
grepp. —
Allt detta hörde jag
och drog sedan mina slutsatser
„mellan raderna" på grund av
själva deras anklagelser, vilka i
huvudsak innehöllo följande: i
de troendes ledning stå personer,
vilka tidigare icke räknade sig
till den arbetande- utan till den
bildade eller „roffareklassen", de
i erhålla —
främst baptisterna —
understöd från utlandet, där bl.
a. sådana kapitalister och bjäs-
sar som Rockefeller och Lloyd
George äro deras män; arbetare,
isynnerhet kvinnor, vilka anslu-
ta sig till de troende, äro —
vad
deras klass- eller självmedveten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
