- Project Runeberg -  Källan i öknen : organ för missionsföreningen Kristlig verksamhet bland ryssar / 1929 /
2

(1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5 - A. T.: I hans fotspår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KÄLLAN I ÖKNEN
2
tydande omvandling ? Vilken
makt befruktade dem i den grad,
att de voro redobogna att följa
Honom, att göra Hans vilja, att
bära frukt till Gud Faderns
Namns ära? „Gå du och förkun-
na vilka stora under Gud har
gjort med dig" säger Frälsaren.
Har du, min vän, redan lärt dig
något genom att utransaka
Hans fotspår ? Har Hans kallel-
se fått insteg i ditt kalla, sj älv-
förnöj da hjärta, fått uppvärma,
uppsmälta och uppliva det? Och
har tilläventyrs i din själ redan
fötts en innerlig längtan att få
följa Honom i fotspåren? Har
du kanske länge redan försökt
följa dem? Har du kommit re-
dan långt därvid? Eller står
du fortfarande sysslolös på tor-
get? Tvekar du måhända ännu
att överhuvud alls följa Honom
på en sådan vandring, som Hans
var? Guds levande Ord säger:
„därtill aren i kallade". Angår
den kallelsen måhända ej dig?
Eller har du kanske hört den,
men icke lyssnat till den, icke
åtlytt den? Är månne Hans
stig för smal och för oländig,
fordrar vandringen på den sti-
gen för stora uppoffringar, för
stor försakelse? är den stigen
månne för full av lidanden och
motigheter? Guds ord säger:
„den som säger sig förbliva i
Honom, är ock pliktig att själv
så vandra, som Han vandrade".
Och själv säger Jesus: ~den som
vill följa Mig, han förneke sig
själv, tage sitt kors och följe
Mig". Den vägen är sannerli-
gen en „lidandets väg"; men —
„till himlens hem den vägen för,
men en smärtornas väg det är".
Du kan föga nog vandra fram
en enda dag, var hälst du bor
och var hälst du går fram, utan
att möta människor, vilka vand-
ra sin väg utan frid, utan hopp,
utan den evighetsglädje, som en
sam kan trotsa alla bedrövelser,
svårigheter, anfäktelser och för-
sakelser, vilka under daglig
vandring möta i livet och ofta
nog lämna svåra spår efter sig.
Människor, vilka försöka stilla
sin själsoro i lättfärdigt glam,
världsligt liv i lättsinne, som
blott för några ögonblick bringa
glömska, men efter ögonblickets
berusning blotta det världssin-
nade livets tomhet ännu tydliga-
re och kännbarare än någonsin
tidigare. Har du aldrig så känt
en tvingande lust att stanna och
vidtala dessa fridlösa vandrare.
Har du ej känt dig kallad att
även i så måtto vandra i Jesu
fotspår, att få taga de vilsevand-
rande vid handen, nödga dem
att slå in på en ny väg i sitt liv,
få tala till dem om att „därtill
aren i kallade" —
icke till lätt-
färdighet, världslig . njutning
och sysslolöshet ~på torget" —
utan till bestående frid, fröjd i
den Helige Ande, evighetshopp
och ett levande, fruktbärande
liv i Jesu Kristi tro och efter-
följelse. Jesu Kristi fotspår be-
lysas så härligt av Paulus, då
han påvisar, att Jesus icke akta-
de som rov —
ehuru Han var i
Guds skepelse —
att vara-jäm-
lik Gud, utan utblottade sig
själv och antog en tjänares ske-
pelse, vart lik människor, öd-
mjukade sig själv, vart lydig in-
till döden, ja, intill korsets död.
Om vi av Gud utbedja oss nåd
att av Honom få lära lydnad, så
skola vi ock få lära oss att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:43:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kioknen/1929/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free