Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6 - Några upplevelser under missionsverksamheten i Ryssland - G. P.: Alarmsignaler från Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Källan i öknen 5
sant och mycket mer." Och så
omtalade han, att han under
omkring tre år dödat en mängd
oskyldiga människor. „Det var
för oss ett nöje att mörda dem,
när deför sina familjers skull bå-
do om sitt liv." Men för några da-
gar sedan hade den anklagade
hört evangelisten säga, att „vi
alla måste inför Kristi domstol
och att vi ej skola finna frid och
ro, innan vi vände oss .
till
Gud -." Därpå sjönk han
på knä och fortsatte: „Jag vill
börja ett nytt liv, jag gav bort
mitt gevär och sade: ifrån den-
na dag vill jag ej tillhöra er.
Jag dör hellre oskyldig än dödar
oskyldiga människor."
•Evangelisten vädjade till tje-
kistens samvete: „Se, er kam-
rat är omvänd till Kristus och
är beredd att dö för honom.
Böj er inför’Gud och kom till
Gud såsom er kamrat." Denne
ropade: „Tag honom med dig
och ge dig i väg!" Vi lämnade
rättssalen för att gå till mötet,
berättar evangelisten, men den
omvände tjekisten ville ha några
kamrater med och fick tre korn-
munister med sig och glädjande
var det att höra kommunisten
för första gången offentligt an-
ropa Gud. Bönen grep de andra
så, att två av hans kamrater
omvände sig till Herren. Dag ef-
ter dag fingo vi uppleva huru
Gud gör under i människohjär-
tan och hela staden kom i rö-
relse. Myndigheternas förargel-
se ökades och snart fick jag hö-
ra, att man hade beslutat skju-
ta ned mig. En trossyster göm-
de mig i sitt hus och ingen viss-
te vart jag tagit vägen —• .
Men efter någon tid kunde jag,
säger han, åter fortsätta verk-
samheten och aldrig skall jag
förgäta <ie stunder, jag fick va-
ra med om och min bön till Gud
är: „Herre, sänd arbetare till
din skörd, ty fältet vitnar till
skörd."
* * *
Arbetet är icke fåfängt i Her-
ren! Må vår lilla förening och
alla dess vänner troget hålla ut
i arbete, bön ocvh förbön; vi
skola i sinom tid skörda, om vi
icke tröttna.
Alarmsignaler från Gud.
I människors och nationers
öden se vi ibland fullbordas det,
som Guds ord talar om: „Bäst
de säga: ~Allt står väl till och
ingen fara är på färde", då kom-
mer plötsligt fördärv över
dem.". Men det är ej Gud, som
önskar sådana ödesdigra kata-
strofer. De överrumpla männi-
skorna endast då, när de till det
yttersta framhärdat i att vara
döva och blinda för Guds alarm-
signaler. Vår tids kulturfolk
och -människor borde sanner-
ligen skarpare se sig omkring
och lära även av det, som hän-
der med andra samt lyssna me-
ra till det, som jäser under det
egna livets yta.
Det känns, som om Frälsaren
redan i åratal hade hållit det
ryska folkets öppna, blödande
sår fram för hela världen och
ropat med samma ord, som när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
