Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvarför så?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genant ock vore för fin publik
att få en påstötning om
det folk hvars möda gör lätjan rik,
som byggde villan och kuttern i vik,
men fick bara fattigdom.
Ty trälens lott den är slit och släp
höst, vinter, sommar och vår,
och kommer ett afbrott i järnhård flit,
så blir det då vintern letat sig hit
och svält med fritiden går.
Därom kunde också sjungas en sång,
en gripande, ädel, varm,
en eldprotest emot seklers tvång,
som gåfve lycka åt alla en gång
och frid i den fattiges barm.
Dock, så var ju alltid bardernas val,
de sjöngo segrarens pris.
Förr stämdes lyran i vikingasal,
så blef man för riddareynnest fal,
nu gnor man för krämarespis.
Poeter, hören, det kommer en dag
då allt, som nu går i svang,
nöd, ringhet och makt af häfdvunnet slag
blir sopat undan med kraftiga drag
och med det ert klingeliklang!
Det straffet blir för ert mattiggeri,
att ingen minnes er mer;
när mänskoanden en gång blir fri
och släktet jublar en ny melodi,
då tänker man ej på er.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
