Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten uppgörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag minnes då mitt höga ideal
var filantropens låt i skrift och tal,
då till "humana" mål stod all min håg,
då ännu tron var fast på "brödraskapet",
då paradiset härligt för mig låg,
då jag ej sett förgyllda ginungsgapet.
Jag velat famna den som tog till värf
att blinda stackarn stödja med en skärf,
och såg jag någon som försiktigt klef
inöfver armodströskel för att lisa,
o då – simplicitas! – jag psalmer skref,
men fann ej uttryck att tillfyllest prisa.
Men vind där kom, som lös-slet ögats fjäll
och gjorde klaran dag af skummig kväll,
som lät mig se, hvad jämt man nekar för,
att människorna hade två intressen:
ett hade du, som med ditt slafok dör,
ett annat I, som slafvens hjärtblod pressen.
Som förr förbarmandet jag kunde se,
men ock att skälen för det voro tre:
det ena var blott jakten efter pris;
det andra samvetskval af eget välstånd;
det tredje ett försök att på sitt vis
nedtysta knotet mot ett rättslöst tillstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
